Lättförståeliga plånboksfrågor dominerar årets valrörelse. Enligt kritiska röster försöker partierna överträffa varandra i fråga om populism – att föreslå enkla lösningar på svåra problem.
Sänkt skatt på jobb och sparande ställs mot höjda bidrag och miljardärsskatter.
Men många viktiga frågor lyser med sin frånvaro. Långsiktiga utmaningar hamnar utanför strålkastarljuset.
Här är tio exempel på osynliga framtidsfrågor från A till J:
1. AI-frågan. Detta är dels en teknikfråga, men även en fråga som väcker farhågor kring makt, ekonomi, demokrati, jobb och grundläggande samhällsstrukturer.
Automatiseringen påverkar inte bara monotona yrken, utan även tjänstesektorn, programmering, analys, översättning och administration.
En plan behövs för hur Sverige och EU kan bygga upp alternativ AI-kapacitet för att inte bara hamna i knät på amerikanska aktörer. Och en plan för att göra AI-assisterade myndighetsbeslut rättssäkra.
Dessutom behövs en diskusson om livslångt lärande och omställning för yrken som effektiviseras bort. Bland mycket annat.
2. Bostadsmarknad i kris. Billiga hyresrätter är en bristvara. Höga hinder försvårar flyttkedjor. Åsikterna går isär om hur bostadsbyggandet snabbt kan öka.
En bred diskussion saknas om strukturreformer som kan förändra bostadsmarknaden. Det kan handla om att ändra allt från avdragsrätt och byggstöd till hyresreglering och reavinstskatter.
3. Civilt försvar. De svenska partierna är ense om grunderna i säkerhetspolitiken. Därför är det svårt att skapa konflikt och partidebatter kring det civila försvaret eller Sveriges militära upprustning.
Den debatt som förs kretsar oftast kring det militära försvarets anslag och material. Civil krisberedskap hamnar i skymundan.
4. Demografin. En hotfull demografisk utveckling väntar. Allt färre personer i arbetsför ålder ska försörja en åldrande befolkning. Det skapar utmaningar i finansieringen av välfärden.
Är lösningen massiva skattehöjningar i slutet av 2030-talet? Ökad arbetskraftsinvandring till yrken i välfärdssektorn? Eller ska svenska folket vänja sig vid krympande resurser inom sjukvård och äldreomsorg?
5. Elprisutvecklingen. Det starka engagemang som partierna lade på höga elpriser i 2022 års valrörelse är i år som bortblåst.
Enligt Tidöpartierna måste sydsvenska elkunder invänta ny kärnkraft innan elräkningarna kan minska. Enligt de rödgröna partierna kan elen bli billigare redan inom något år med ny havsbaserad vindkraft.
Men enligt energiexperter är detta inga recept för sänkt elpris. Det behövs en modell som gör att Sydsverige inte importerar kontinentala priser. I valrörelsen har ingen diskussion förts om hur en sådan modell kan se ut.
6. Finansiella ramverket. Det finns flera stora frågor som politikerna ogärna överlåter till väljarna att avgöra. De ses mer som teknikaliteter än politik. Pensionssystemet är en sådan fråga. Men även det finanspolitiska ramverket.
Under den gångna mandatperioden har regeringen övergett Sveriges överskottsmål till förmån för ett balansmål – ett system där plus och minus i statsbudgeten går ihop över en konjunkturcykel, inte varje enskilt år.
I valrörelsen har denna viktiga förändring varit en icke-fråga.
7. Grön omställning. Satsningar på grön industri beskrivs som avgörande för svensk industris internationella konkurrenskraft. Men hur stort statligt stöd har det varit rimligt att pumpa in i projekt som Stegra, Northvolt och Hybrit?
Åsiktsskillnaderna mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna tystnade när Wallenbergsfären gick in med nytt friskt kapital i Stegras utvecklingsplaner för fossilfritt stål.
Många aktörer efterlyser nu en djupare diskussion kring statens och marknadens roll som långsiktiga stöttepelare för gröna framtidsföretag. Bör statens stöd komma i form av billig el?
8. Helhetsreform för skatter. Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av olika procentsatser på allt från moms och inkomstskatt till kapitalskatter och bolagsskatt. Det finns även en djungel av undantag, skatteavdrag och särregler.
Ledande ekonomer vill se en genomgripande reform – gärna efter förebild från 1991 års stora skattereform. Men partierna undviker frågan. De vill ogärna anklagas för att vilja missgynna specifika väljargrupper.
9. Integration. Stramare invandring har minskat integrationsproblemen. Men bristerna ger fortsatt hög strukturell arbetslöshet bland utomeuropeiska invandrare.
Frågan om jobb för långtidsarbetslösa skyms ofta av en mer generell debatt om gängkriminalitet, rättsväsende och migration. Frågan lämpar sig dåligt för valdebatt eftersom politikerna inte kan lova snabba resultat.
10. Jämställdhet. Det finns en utbredd föreställning att Sverige är världens kanske mest jämställda land. Därför prioriterar politiska aktörer ner jämställdhet till förmån för frågor som uppfattas som mer krisartade.
I flera partier finns en oro att jämställdhetsutspel skrämmer bort vissa väljare. Därför talar många politiker hellre om generell valfrihet, trygghet och rättvisa.
Enligt Sveriges kvinnoorganisationer har partierna sedan 2010-talet tonat ner begrepp som feministisk politik och jämställdhetsintegrering – trots flera tecken på att kvinnor fortsatt är förlorare i fråga om inkomst, politisk makt och sjukfrånvaro.