AI utvecklas snabbare än svensk politik. Regeringskansliets beslutsprocesser är inte byggda för något så snabbfotat som AI. Trots det har regeringen tagit viktiga steg. AI-kommissionens arbete följdes av Sveriges första heltäckande AI-strategi. Omkring en halv miljard kronor per år satsas på AI och data, ytterligare medel på forskning och excellenskluster, en AI-verkstad för offentlig sektor har skapats och över 100 myndigheter, lärosäten och länsstyrelser har fått uppdrag kopplade till AI.
Men mer behöver göras.
Sverige är världsledande inom innovation, men riskerar att tappa vårt försprång. AI förändrar redan jobb, skola, vård och företag. Ändå handlar den debatten mest om Sverige ska gasa eller bromsa. Ingen svarar på den viktigaste frågan: Vart ska vi?
Nyligen konstaterade flera debattörer i Svenska Dagbladet att det knappt går att rösta om AI-politik i valet, eftersom det knappt finns någon politik att rösta om. Det är inte gott nog. När politiken avstår från att välja väg, lämnas besluten i praktiken till globala teknikbolag och regeringar i Washington och Peking.
Kristdemokraterna vill mer. När vänstern vill bromsa och andra bara vill gasa säger vi: Sverige behöver både fart och färdriktning. Vår riktning är att vinsterna från AI ska komma människor till del. Om tekniken gör oss mer produktiva ska det inte bara synas i BNP och företagens resultat. Det ska märkas i människors vardag. För läkaren som får mer tid med patienter, läraren som får mer tid med eleverna, småföretagaren mer tid för företagande.
Det är vår AI-utdelning. När tekniken sparar tid ska människor få tiden tillbaka. När den skapar välstånd ska det bygga ett bättre samhälle. Samtidigt måste vi förbereda Sverige på att utvecklingen kan bli mer omvälvande än vi tror.
Banker stresstestas inför finanskriser. Nu bör statsbudgeten stresstestas inför teknikskiftet. Därför vill vi att Finansdepartementet ska redovisa scenarier fram till 2035 för hur AI påverkar jobb, löner, skatteintäkter, pensioner och välfärdens finansiering.
På samma sätt måste vi framtidssäkra arbetsmarknaden. Vi ska inte försöka skydda varje arbetsuppgift. Men vi ska stå bakom varje människa när arbetslivet förändras. Detta klarar inte politiken ensam. Därför vill vi efter valet samla riksdagspartier, arbetsmarknadens parter, AI-företag, myndigheter och akademi i en svensk AI-beredning. Sverige behöver gemensamma spelregler, standarder och en långsiktig förmåga att möta ett teknikskifte som sträcker sig över många mandatperioder.
Samma ansvar måste gälla i mötet mellan människan och tekniken. AI kan kapa administration och göra servicen både snabbare och bättre. Men ingen ska bli utlämnad till en maskin. Därför vill vi införa en bred människogaranti – rätten till mänsklig kontakt, bedömning och omprövning av beslut.
Vi tänker inte upprepa den naivitet som präglade den förra digitaliseringsvågen i skolan. Ja till AI-kunskap. Nej till digitala experiment på barn.
Våra barn måste först lära sig läsa, skriva, räkna, koncentrera sig och tänka själva. Därefter kan AI bli ett fantastiskt verktyg. Det ska vara läraren som avgör när tekniken stärker undervisningen, inte techbolag och algoritmer.
Slutligen måste vi behålla vår valfrihet och suveränitet. Offentlig sektor får inte låsas till enskilda utländska leverantörer eller förlora kontrollen över data och kritiska system. Tillsammans med våra nordiska grannar bör vi bygga egen kapacitet och egna alternativ.
För vi tror på Sverige. Ett Sverige som vågar använda den nya tekniken utan att överlämna kontrollen över den. Där företag kan bygga framtiden, vården får mer tid för patienten, familjer mer tid för varandra och barn mer tid att lära sig.
Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD)