Klimatkrisen är inte längre ett hot i framtiden. Den syns på Europas åkrar och slår redan mot vår livsmedelsproduktion och ekonomi.
I Frankrike väntas majsskörden bli 35 procent mindre än 2025, och många mjölkproducenter uppger att produktionen har minskat med 10–15 procent. I Italien är omkring 60 procent av jordbruksmarken drabbad av torka. De samlade skadorna från torka, bränder och kraftiga stormar uppskattas till över tre miljarder euro. I delar av Spanien har spannmålsskördarna minskat med upp till 49 procent jämfört med föregående år.
Fakta är att skördar som slår fel inte bara drabbar bonden. Konsekvenserna når oss via matbutikerna, banker, försäkringsbolag, offentliga finanser och slutligen våra plånböcker.
Frankrike har utlovat 145 miljoner euro i stöd. Det behövs, men stöd i efterhand kan inte vara vår huvudsakliga strategi.
Under 2023 uppskattades globala offentliga och privata finansiella flöden med direkt negativ påverkan på naturen till omkring 7 300 miljarder dollar. Bara omkring 220 miljarder dollar gick till verksamheter som bidrar till att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald.
FN:s oberoende expertpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster - IPBES rapport om näringsliv och biologisk mångfald har tagits fram av 79 experter från 35 länder. Den visar att mindre än en procent av de företag som rapporterar offentligt nämner sin påverkan på biologisk mångfald i sina externa finansiella rapporter. IPBES globala bedömning från 2019 visar samtidigt att 14 av 18 kategorier av naturens bidrag till människor har minskat sedan 1970.
Naturen är inte en extern fråga. Den är en produktionsfaktor. Och precis som kapital, energi och arbetskraft måste den värderas och inkluderas i investerings- och riskbeslut.
Många företag är djupt beroende av mark, vatten, stabila ekosystem och biologisk mångfald, men dessa beroenden saknar ofta ett ekonomiskt värde i beslutsmodellerna. Det innebär att väsentliga risker inte synliggörs förrän de redan har påverkat verksamheten. Genom att prissätta naturrelaterade risker kan företag fatta bättre investeringsbeslut, stärka sin motståndskraft och undvika framtida värdeförstöring. Alternativet är att vänta tills riskerna materialiseras i form av uteblivna skördar, störningar i leveranskedjor, ökade kapitalkostnader, kreditförluster eller tillgångar som inte längre går att försäkra eller finansiera
Banker, försäkringsbolag, revisorer och rådgivare kan styra kapital, förebygga risker och kvalitetssäkra beslutsunderlag. Forskning och civilsamhälle bidrar med vetenskaplig evidens och lösningar. Företag måste analysera och förstå sin påverkan för att sedan värdera den finansiellt.
Agroforestry är ett exempel på hur naturen levererar värde. Träd kombineras med grödor och ibland djur. Rötter och organiskt material hjälper marken att hålla kvar vatten, träden ger skugga och en mer varierad produktion minskar sårbarheten om en gröda slår fel.
Exempelvis i Vi-skogens kolprojekt Kenya Agricultural Carbon Project deltog närmare 30 000 småskaliga bönder. Tillsammans brukade de 21 965 hektar mark – en yta motsvarande nästan 31 000 fullstora fotbollsplaner. Genom att kombinera agroforestry med bland annat marktäckning, täckgrödor och gröngödsling – där växter odlas för att sedan lämnas kvar eller arbetas ner i jorden och ge näring – ökade skördarna med mer än 150 procent under åtta år. Metoderna bidrog också till att binda kol i marken. Mellan 2009 och 2017 verifierades en inlagring på 329 049 ton koldioxidekvivalenter.
Träd och ängsmarker kan gynna pollinatörer. Tre av fyra grödtyper som producerar frukter eller frön för mänsklig konsumtion är åtminstone delvis beroende av pollinatörer.
Agroforestry måste anpassas efter geografiska förutsättningar och är inte en universell lösning för alla utmaningar. Men ett konkret exempel på att vi behöver göra - investera i naturen, hitta metoder för att förebygga skador och skala upp det som fungerar.
Kostnaden går inte att välja bort. Antingen betalar vi för omställningen nu, i form av minskade utsläpp eller anpassning för att minska fysiska klimatrisker – eller så behöver vi prisa in kostnaden för större skador senare.
Helena Mueller, Director Sustainable Business Advisory, Grant Thornton
Mikaela Grundberg, Risk Consultant Climate Resilience, Zurich Resilience Solutions
Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare för IPBES-rapport om näringsliv och biologisk mångfald (2026)
Charlotta Szczepanowski, generalsekreterare, Vi-skogen