Om två år kan finansministern öppna en prognos och se att skattebasen inte längre följer ekonomin. Produktionen växer, men lönesumman släpar efter och skatteintäkterna från arbete stiger inte som förr. Jag ser mekanismen bakom det varje vecka.
Jag driver ett bolag som bygger och inför AI-agenter, system som utför hela arbetsflöden med begränsad mänsklig handpåläggning. Vi gör det åt företag i hela Norden och jag tjänar på varje uppdrag. Därför vet jag att frågan inte är teoretisk.
En vd i ett teknikbolag berättade i våras att han slutat rekrytera. Inte för att det går dåligt, tvärtom. Han bedömer att arbetsflödena som agenterna nu sköter annars hade krävt fyra nyanställningar. En annan vd, i konsultbranschen, har sagt upp personal och säger det rakt ut: AI har effektiviserat bort tjänsterna.
Skattebaser försvagas sällan med en smäll. De tunnas först ut i anställningarna som aldrig blir av. En rekrytering som inte sker märks inte som ett varsel, men syns med tiden i vakanser, lönesumma och produktivitet. Ett företag kan växa samtidigt som den lönesumma staten beskattar slutar följa med. I glappet mellan värdeskapande och beskattad lön ligger problemet.
Utvecklingen accelererar. Forskningsgruppen METR mäter längden på kod och teknikuppgifter som AI löser med 50 procents framgång, uttryckt i mänsklig experttid. På tre år har måttet gått från några minuter till över sexton timmar. Sedan 2024 har uppgiftslängden fördubblats ungefär var tredje månad.
Låt oss ta invändningen direkt. Ja, nya jobb växer fram. Ja, vinster och konsumtion beskattas. Men Sverige får omkring 57 procent av skatteintäkterna från arbete och bara cirka 15 procent från kapital. Sjunker löneandelen finns ingen garanti för att de andra baserna växer snabbt nog för att bära välfärden. BNP kan växa samtidigt som den beskattade lönesumman krymper som andel av ekonomin. Då kan välståndet springa ifrån välfärdens finansiering.
Detta är den avgörande ekonomiska frågan inför valet, och den nämns knappt. När AI kommer på tal är det i förbifarten, som en spännande pryl eller en kompetensfråga, sällan som det den är: ett hot mot hela den svenska modellens finansiering. Regeringens handlingsplan tar upp beräkningskapacitet, AI-fabriken Mimer och utbildning, men lämnar skattebasen helt obehandlad.
”Två saker behövs under nästa mandatperiod”
Förra veckan föreslog Bill Gates en skatt på AI och robotar. Han konstaterar att skattesystemet i dag belönar den som byter ut en anställd mot en maskin. Att en av teknikens grundare landar där jag landat visar hur sent det är. Men Gates stannar vid att skydda jobb. Den svenska modellens ödesfråga är en annan: vad som händer med skattebasen när värdet skapas utan lön?
Att stoppa tekniken är ingen väg. Sverige kan inte avstå produktivitetsvinsterna. Det vi kan styra är hur vinsterna fördelas och vem som bär välfärden på andra sidan. Två saker behövs under nästa mandatperiod.
1. Låt finansdepartementet AI-stresstesta statsbudgeten. Banker stresstestas mot krisscenarier. Varför inte låta statsbudgeten stresstestas inför ett teknikskifte? Kräv tre scenarier för hur AI påverkar lönesumman, löneandelen, skatteintäkterna och välfärdens kostnader fram till 2035. Utan den analysen fattar nästa regering sina beslut i blindo, och det är den som avgör hur allvarligt vi tar allt annat
2. Flytta skattens tyngdpunkt om löneandelen sjunker. När en arbetsinsats flyttas från människa till agent minskar skatten på just den insatsen, medan produktionen kan bestå eller öka. Jag vill därför att en produktivitetsavgift utreds. Den ska inte beskatta AI-användning eller investeringar, utan vara teknikneutral och utgå från förädlingsvärde när löneandelen faller varaktigt. Konstruktionen måste skilja automatisering från konjunktur och klara gränsöverskridande vinster och konkurrenskraft. Men svårigheten att konstruera svaret får inte bli ett skäl att ignorera problemet.
Jag tjänar på den utveckling jag varnar för. Det gör min intressekonflikt tydlig, men inte mitt ansvar mindre. Före valdagen borde varje parti svara på två frågor.
1. Vågar ni stresstesta statsbudgeten mot ett teknikskifte?
2. Hur ska välfärden finansieras när en mindre del av värdet tar vägen via beskattade löner?
Svarar de inte nu kommer en finansminister att ställa frågorna åt oss om några år, med facit i hand och utrymmet att välja borta. Bakom siffrorna står en undersköterska, en nyexaminerad och en administratör. AI är variabeln. Människan måste förbli konstanten.
Arash Gilan, vd och medgrundare av Viva Media, författare till 404: Människan saknas