Vid ingången till köpcentret Nacka Forum öster om Stockholm flockas eleverna från de intilliggande gymnasieskolorna under lunchrasten. De har nyligen haft skolval, och väntar på resultatet.
– Moderaterna kommer nog vinna. Det brukar de göra på Nacka gymnasium, för här går det ju mest killar, säger 16-åriga Lo Bang.
Lo och hennes kompisar är för unga för att rösta i årets riksdagsval. Och det är fel, tycker den partipolitiskt obundna organisationen Youth 2030 Movement.
– Vi vet att det finns ett jättestort intresse bland många barn och unga att engagera sig, säger ordföranden Sevval Karaduman.
Numera är hon 22 år gammal, men hennes politiska engagemang väcktes redan som tonåring.
– Jag hade väldigt mycket åsikter när jag var yngre. Men jag hade ingen aning om att en 15- eller 16-åring skulle ha rätt att tycka någonting. När jag gick i skolan var det ju läraren som bestämde.
När Sevval var 16 år fick hon feriejobb på Camp Demokrati i Göteborgs kommun, ett slags ungdomsskola i demokrati. Ungdomarna deltog i ett projekt där de uppmanades att göra sina röster hörda.
– Vuxna frågade mig vad jag tyckte om saker, vi fick debattera. För mig var det en revolutionerande idé. ”What? Unga får vara med och tycka och tänka.”
Ungdomsråd i kommunerna
Nu driver hon på för att alla kommuner i Sverige ska ha ett ungdomsråd. Organisationen vill också sänka rösträttsåldern till 16 år, säger hon, och radar upp sina argument: 16-åringar har totalförsvarsplikt, är straffmyndiga och kan starta företag. De kan jobba och vara med och betala skatt.
– Är du 16 år har du ett färsk perspektiv från skolan där du har insyn i vad som behövs. Dessutom är det inte bara frågor som skolan och fritidsgårdar som är viktiga – all politik påverkar barn och unga, säger hon.
De ungdomar som SvD träffar i Nacka är tveksamma till sänkt rösträttsålder.
– Jag är inte så påläst, säger Lo Bang. Och jag hade fått rösta i morgon hade jag inte haft en aning om vad jag skulle rösta röstat på.
Lilly Axelsson, 17, och Dorotea Grundberg Wikdahl, 16, tycker också att 18 år är en bra gräns.
– Jag tänker att ungdomar inte har så bra koll egentligen. Sedan finns det ju folk som har tydliga åsikter, men det känns som att de mest utgår från det som sägs i sociala medier, säger Dorotea.
”Man är ett barn”
Erik Andersson skakar på huvudet när han får frågan om 16-åringar borde ha rösträtt.
– Nej, man är alldeles för ung. Jag själv skulle inte vilja rösta nu, och jag är ändå 17. Jag har för lite koll för att kunna lägga en röst som påverkar samhället.
Klasskamraten Arvin Sibia, 17, håller med.
– När man är 16 är man liksom ett barn. Man kanske inte har koll på hur allting kommer att påverka en. Man kanske inte har ett jobb, och bor hemma och vet inte särskilt mycket om samhället, säger han.
Nu får ni rösta först när ni är 21. Hur känns det?
– Det är lite sent. Vissa får ju rösta redan när de är 18. Vi måste ju vänta tre år extra, så det är lite segt, säger Arvin.
– Å andra sidan hinner man skaffa sig en bättre bild av vad man ska rösta på, fyller Erik i.
Att 16-åringar skulle vara för omogna för att rösta håller Sevval Karaduman inte med om. Hon tycker att man ska göra försök med sänkt rösträtt i kommunvalen.
– Mogenhetsargumentet dyker alltid upp, men det är inte särskilt stor biologisk skillnad mellan en 16-årings och en 18-årings hjärna. Vi har faktiskt inga krav på vuxna att de ska vara mogna för att få rösta, säger hon.
Workshops med politiker
I Youth 2030 Movements styrelse sitter både vuxna och barn. Organisationen utbildar bland annat beslutsfattare i ungdomsdemokrati och ”stärker cirka 2 000 ungdomar per år”.
– Det finns ju 13-, 14-åringar som har precis lika värdefulla perspektiv som 16-åringar. Där är forum, där man kan få möta politiker och workshoppa, superviktiga. För annars kommer vi missa barn- och ungdomsperspektivet, säger Sevval Karaduman.
Fram till 2030 kommer organisationen att kampanja för ungdomars demokratiska rättigheter, sedan ska den upplösas.
Vad händer om ni inte har uppnått era mål?
– Det finns ju en möjlighet att vi inte kan genomföra vår agenda med just rösträttsfrågan. Då får vi lämna över frågan. Det finns också andra organisationer och politiker som driver frågan.