Sverige har ett av världens mest välfungerande elsystem med låga koldioxidutsläpp, hög leveranssäkerhet och bland EU:s lägsta elpriser. Men medan det svenska elsystemet är nästan helt fossilfritt är stora delar av energisystemet, främst industrin och transportsektorn, fortfarande beroende av importerade fossila bränslen. Om Sverige ska nå klimatmålen och minska risken för framtida energiprischocker, måste en högre andel av energianvändningen bestå av inhemskt producerad el.
Trots att behoven är stora går utvecklingen alldeles för långsamt. När det gäller etablering av ny elproduktion är situationen särskilt allvarlig. Exempelvis beviljades bara tillstånd för 12 landbaserade vindkraftverk under hela förra året – en tjugondel av vad som krävs för att ligga i linje med genomsnittet i Energimyndighetens långsiktiga scenarier till 2035.
Därför presenterar Green Power Sweden nu ett startprogram för vindkraft, solkraft och energilagring för nästa mandatperiod. Vårt program omfattar totalt 35 förslag, där följande sju bör ges högsta prioritet.
1. Inför ett nationellt elektrifieringsmål kopplat till klimatmålet 2045, med delmål till 2030 och 2035. I dag används över 100 terawattimmar (TWh) fossila bränslen i energisystemet i stort, vilket motsvarade en tredjedel av den slutliga energianvändningen 2024. Klimatmålet till 2045 kräver en utfasning av fossila bränslen, och att en högre andel av energianvändningen består av el. Därför bör nästa regering införa ett nationellt elektrifieringsmål kopplat till klimatmålet 2045, med delmål till 2030 och 2035.
2. Sänk energiskatten på el för att stimulera elektrifieringen. I dag har Sverige en av Europas högsta elskatter samtidigt som bensinpriset, efter de senaste årens skattesänkningar, är bland de lägsta i EU. Om Sverige menar allvar med elektrifieringen kan inte elen beskattas högre än bensin och diesel. Det låser in oss hårdare i ett fossilberoende.
3. Ge kommunerna långsiktiga incitament för att säga ja till ny vindkraft. Under 2025 stoppades 93 procent av vindkraftsprojekten av kommunerna. Därför behövs tydliga och långsiktiga incitament för kommuner som möjliggör den vindkraft som Sverige behöver för elektrifieringen. Regeringen har fattat viktiga beslut om ekonomisk ersättning till kommuner, närboende och lokalsamhällen, men systemen måste vara långsiktiga så att nyttan består över tid. Kommunernas ställningstagande till vindkraft bör dessutom komma tidigare i processen. I dag kan projekt stoppas först efter flera år av arbete och omfattande investeringar, vilket skapar onödiga kostnader och osäkerhet.
4. Möjliggör solsambruk och dubbel markanvändning. Dagens lagstiftning ställer ofta jordbruk och solelproduktion mot varandra, trots att det ofta går att kombinera. Samtidigt kan solparker, när de anläggs på skogsmark, bidra till att skapa mer öppen och hävdad mark och därmed stärka den biologiska mångfalden. Regelverken bör därför moderniseras så att flera nyttor kan skapas på samma mark.
5. Ta fram en nationell strategi för energilagring. Batteriparker är en av de snabbast växande energilösningarna i världen, men saknas nästan helt i den svenska energipolitiska debatten. Därför behövs en nationell strategi för energilagring så att Sverige kan skapa bättre förutsättningar för investeringar i denna snabbt växande teknik.
6. Möjliggör längre tid för byggstart av ny elproduktion. Den fördröjda elektrifieringen och lägre elpriser, inte minst i norra Sverige, har försämrat investeringsförutsättningarna för all ny elproduktion. Fler beviljade tillstånd har därför haft svårt att komma till byggstart, och skapar en situation där projektens så kallade igångsättningstid riskerar att löpa ut, trots att de kommer att behövas när elektrifieringen tar fart eller när ny industri etableras. Därför behöver tiden från erhållet tillstånd till påbörjad byggnation förlängas. Dessutom bör tiderna för tillstånd förlängas så att det bättre speglar den möjliga tid som energislagen kan bidra till elsystemet.
7. Ge Försvarsmakten ett tydligare uppdrag för samexistens. Sverige behöver både ett starkare försvar och mer inhemsk elproduktion. Försvarsmakten stoppar idag många projekt för ny elproduktion, inte minst vindkraft. Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att aktivt bidra till Sveriges energioberoende genom att, där det är möjligt, hitta lösningar som gör att ny elproduktion och försvarsintressen kan fungera sida vid sida. Erfarenheter från andra Nato-länder runt Östersjön visar att det går att kombinera.
Sverige saknar inte teknik, kapital eller investeringsvilja. Det som saknas är politiska beslut som gör det möjligt att omsätta ambitioner till verklighet. Nästa regering behöver därför göra elektrifieringen och ny elproduktion till en av sina första prioriteringar, annars riskerar investeringar, jobb och framtida tillväxt att hamna någon annanstans.
Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden