Hälften av partierna vill se sanktioner mot kommuner som bryter mot minoritetslagen
SVT Uutiset frågade samtliga riksdagspartier om kommuner som bryter mot minoritetslagen ska kunna straffas. Hälften svarade ja och hälften nej.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som följer hur de minoritetspolitiska målen genomförs i praktiken, föreslår sanktioner mot kommuner som bryter mot minoritetslagen.
SVT Nyheter skickade en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor om minoritetslagen. En av frågorna var om kommuner som bryter mot lagen ska kunna sanktioneras. Hälften av partierna svarade ja.
– Varken JO eller MUCF har ju stöd för att kräva att en kommun gör förändringar. Och det är för att det inte finns tillsyn eller sanktionsmöjligheter i lagstiftningen, säger MUCF:s utvecklingsledare Sanna Rantamäki.
Dessa partier vill ha sanktioner
Kristdemokraterna (KD), Moderaterna (M), Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) svarar ja på frågan om kommuner som bryter mot minoritetslagen ska kunna straffas.
Dessa partier vill inte ha sanktioner
Centerpartiet (C), Sverigedemokraterna (SD), Miljöpartiet (MP) och Socialdemokraterna (S) anser däremot inte att sanktioner mot kommuner som bryter mot minoritetslagen är rätt väg att gå.
PARTIERNAS SVAR PÅ SVT NYHETERS ENKÄT
Fråga: Ska kommuner kunna sanktioneras om de bryter mot minoritetslagen?
Så motiverar partierna som vill införa sanktioner sina ståndpunkter:
KD: ”Lämplig form, exempelvis vite, behöver utredas.”
L: ”Lagstadgade rättigheter måste få konsekvenser om de systematiskt åsidosätts. Liberalerna är därför positiva till att utreda ett tydligare system för tillsyn och sanktioner, exempelvis genom förelägganden och, när brister inte åtgärdas, möjlighet till vite. Sanktionerna bör vara proportionerliga och i första hand syfta till att säkerställa att den enskilde faktiskt får sina rättigheter tillgodosedda.”
M: ”Moderaterna tycker det vore rimligt med någon typ av sanktioner, men exakt hur det skulle se ut har vi inget svar på i dagsläget.”
V: ”Det behöver utredas men dom behöver vara kännbara. Vi vill säkerställa ett fungerande nationellt tillsynsansvar över minoritetslagen. ”
Så motiverar partierna som inte vill införa sanktioner sina ståndpunkter:
SD: ”Överträdelser av minoritetslagen bör i första hand mötas med åtgärder för att stärka efterlevandet, inte med sanktioner. ”
C: ”Centerpartiet vill inte införa sanktioner utan istället använda ett annat tillvägagångssätt. Det finns en risk att det leder till en ovilja och motstånd hos kommunerna att engagera sig i minoritetspolitiska frågor. Vi vill stärka de ekonomiska incitamenten för de kommuner som på ett föredömligt sätt arbetar med och utvecklar sitt arbete med nationella minoriteter och urfolk och ge ett skarpare uppdrag till de länsstyrelser som är berörda att följa upp och aktivt stödja kommunernas arbete med att implementera minoritetslagen.”
S: ”Det finns andra bättre sätt att arbeta med att stärka kommunernas arbete utefter minoritetslagen.”
MP: ”Till att börja med måste staten ta större ansvar för att ge kommunerna betydligt bättre förutsättningar att leva upp till minoritetslagen. Idag saknas både resurser och kunskap om lagen, vilket försvårar kommunernas möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Miljöpartiet vill därför i första hand, stärka kommunernas resurser. I dagsläget ser vi inte att det är aktuellt med sanktioner som den främsta åtgärden för att säkra minoritetslagens efterlevnad. Det är självklart önskvärt och rimligt att förvänta sig att kommunerna tar sitt ansvar.”
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.