Tomträtten har länge varit en het potatis för Stockholms beslutsfattare. En komplex fråga, utan enkla lösningar, som ingen politiker på allvar vill ta i.
I en enkät besvarad av samtliga partier i Stockholms stadshus framkommer nu en ny bild. Utmaningarna som tomträttsmodellen medför bekräftas av de flesta partier, och dessutom syns en tydlig reformvilja.
Tomträtten infördes tidigt 1900-tal för att ge invånare möjlighet att bygga ett eget hem. Genom att hyra marken i stället för att köpa den frigjordes kapital till själva husbygget. Efter hand har vissa tomträttshavare friköpt marken av staden, vilket alltid varit systemets grundtanke. Men än i dag bor omkring var femte stockholmare i en bostadsrätt med tomträtt, och hyr alltså marken av staden. En kostnad som har ökat på ett oproportionerligt och absurt sätt de senaste åren, inte minst i Stockholms innerstad.
Ett exempel är bostadsrättsföreningen Hamnvakten på Södermalm, uppförd på tomträtt under tidigt 80-tal. År 2021 höjdes föreningens markhyra med 116 procent, från drygt 5 miljoner till drygt 12 miljoner. I dag är föreningens markhyra högre än den samlade kostnaden för kapital, el, värme, avfall och VA. En situation som är uppenbart ohållbar.
Markhyran får med andra ord en påtaglig effekt på den enskildes ekonomi, inte sällan flera tusen kronor per månad. Att köpa loss marken av staden är en lösning, men ekonomiskt omöjligt med dagens markvärden och friköpsvillkor. Föreningarna sitter de facto fast i en modell som de omöjligt kan ta sig ur.
Och problembilden bekräftas nu av stadens politiker. I en enkät uppger fem av åtta partier att de i någon grad anser att markhyran är oskälig utifrån ett bostadssocialt perspektiv. Sex av åtta anser att lagstiftningen är ineffektiv och att antalet rättsliga prövningar är bekymmersamma. Samtliga partier vill att bostadsrättsföreningar ska kunna friköpa mark, medan sex av åtta i någon mening vill underlätta friköp.
M, C, KD och SD uppger alla tydligt att de vill reformera tomträtten under kommande mandatperiod, medan L och S instämmer delvis. Nästan alla partier är mycket positiva till en statlig tomträttsutredning, vilket sätter fingret på pudelns kärna.
Tomträttsintäkterna inbringar årligen cirka 2,5 miljarder till stadens kassa, varav omkring hälften kommer från hushållskassor. Då avgälderna nyttjas som vilket skattemedel som helst är staden i hög grad beroende av intäkterna. Då en reform på något sätt skulle medföra förändringar av dessa intäkter, måste de ersättas på annat sätt. Och där har vi den heta potatisen.
En statlig utredning skulle ge stadens politiker nationell vägledning i en komplex fråga. Den bilden delar vi, och står fullt ut bakom en ny utredning. Men det är som bekant en process som tar tid. Därför kan avsaknaden av enkla lösningar inte längre stå i vägen för en ny tomträttsmodell i Stockholm. Tomträtten är inte ett problem som drabbar alla – men för de som drabbas är det ett stort problem.
Till kommande majoritet och övriga partier i stadshuset: Vi vill se en lösning där staden får en rättvis ersättning för sin mark, medan de boende över tid kan köpa sig fria från tomträttens bojor.
Ni har snart fyra nya år på er – se till att nyttja dem väl.
Eva Sallkvist, vd HSB Stockholm
Anna Waxin, vd Fastighetsägarna Stockholm
Johanna Frelin, vd Riksbyggen
Erik Fahlén, ordförande Tomträttsuppropet