Övergripande klimatmål: Behåll, skärp eller stryk?
Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna röstade för Sveriges ratificering av Parisavtalet. SD var också ensamma om att rösta emot Sveriges nationella klimatmål för 2030, 2040 och 2045 inklusive transportsektormålet för 2030. I Miljömålsberedningen enades samtliga åtta partier hösten 2025 om att behålla Sveriges alla klimatmål inklusive sektorsmålet, med mindre anpassningar till EU:s klimatramverk.
Tidigare artiklar i serien:
Det här vill partierna göra för elbilar och laddning
Det här vill partierna göra för elbilar och laddning
Så ser partierna på kollektivtrafik, bildelning och järnväg
Denna enighet tycks nu borta; Sverigedemokraterna vill stryka 2030-klimatmålen medan Kristdemokraterna vill slopa alla Sveriges nationella klimatmål och istället följa EU:s mål. Liberalerna vill att klimatmålen ska sättas på EU-nivå, inte nationellt, och fokus är på EU:s nettonollmål för 2050 som ska ligga fast och i huvudsak nås genom handel med utsläppsrätter. En smula märkligt givet detta är att Liberalerna ändå vill ha ett elektrifieringsmål för transportsektorn till 2030, som ska ersätta dagens klimatmål. Därmed skulle exempelvis hållbara biodrivmedel, transporteffektivitet eller mer delat resande inte ingå – enbart eldrift. På samma sätt kan det förvåna att Kristdemokraterna alltså inte vill ha nationella kvantifierbara mål, men ändå vill att Sverige ska bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation.
Moderaterna vill behålla Sveriges mål om nettonollutsläpp senast år 2045, men ersätta Sveriges transportsektorsmål för 2030 med ett elektrifieringsmål, och utforma politik för ökad klimatsmart export.
Centerpartiet vill skärpa klimatmålen och nå klimatneutralitet i EU och nettonollutsläpp i Sverige senast 2040 samt påskynda omställningen av transportsektorn. Målen ska nås genom en krisplan som påskyndar omställningen till fossilfrihet. Socialdemokraterna vill att klimatomställningen ska gå snabbare uppnås genom investeringar i industri, energi och transporter. Samtliga nationella klimatmål ska ligga fast, inklusive nettonollutsläpp senast 2045. Vänsterpartiet vill att Sverige ska nå nollutsläpp senast 2035 och uppnå miljömålen genom en rättvis och jämlik klimatpolitik där staten tar ett större ansvar. Miljöpartiet vill behålla målen och att Sverige ”ska återta en ledarroll i klimatpolitiken genom att kraftigt minska utsläppen och vara en stark röst för höga klimatambitioner i EU och internationellt”.
Den statliga Miljörättutredningen föreslår ett separat effektiviseringsmål för transportsektorn, vilket enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill införa. Miljöpartiet vill även tillföra ett transporteffektivt samhälle som en av de transportpolitiska principerna. Centerpartiet och Socialdemokraterna stödjer flera konkreta åtgärder för att öka transporteffektiviteten och skynda på omställningen, men Centern är tveksamma till att styra mot ökad transporteffektivitet och Socialdemokraterna är emot.
Tidöpartierna avvisar alla mål om minskad biltrafik eller transporteffektivitetsmål. Moderaterna anger i Gröna Mobilisters enkät att ” det är inte statens roll att styra vilket transportslag människor väljer”, Kristdemokraterna betonar vikten av att kunna använda bilen, medan L och SD kortfattat svarar nej på frågan. Istället vill de se ett elektrifieringsmål, som gör varje transport energieffektivare. Under den gångna mandatperioden har Tidöpartierna också ersatt det tidigare mätbara, procentsatta generella effektiviseringsmålet med ett kvalitativt mål.
Artikeln fortsätter under grafiken.
I april 2022 enades alla riksdagspartierna i Miljömålsberedningen om att Sverige ska införa ett kompletterande klimatmål för konsumtion. Målet föreslogs vara att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska vara nettonoll senast år 2045, med delmål längs vägen. Ett syfte var att säkerställa att minskad klimatpåverkan inom Sveriges gränser inte skedde på bekostnad av ökad klimatpåverkan utomlands, samt att synliggöra vilken klimatpåverkan våra inköp av varor och tjänster från utlandet har. Inte minst för fordon skulle det få stor betydelse – produktionens klimatpåverkan hamnar på landet där fabriken står trots att den kan anses vara köparens.
Något konsumtionsmål har dock aldrig beslutats, och i valrörelsen tycks aptiten för att införa ett sådant må vara begränsat. Miljöpartiet är positiva till sådana mål, och Vänsterpartiet vill ”införa mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och nå en cirkulär ekonomi.” Inget annat parti uttrycker sig positivt om konsumtionsbaserade mål i Naturskyddsföreningens enkät.
Senaste definitiva uppgifterna från Naturvårdsverket visar att Sveriges klimatpåverkan ökade med 7 procent år 2024 jämfört med året innan, medan preliminära uppgifter visar på en minskning på 3 procent år 2025 jämfört med året innan. Det är ännu oklart om det för mandatperioden som helhet blir en liten minskning, men den är i vart fall klart mindre än tidigare mandatperioder – mycket beroende på minskad andel biodrivmedel i fossil bensin och diesel, lägre skatt på fossil drivmedel och inbromsad elbilsökning.
Den rödgröna oppositionen är skarpt kritisk till klimatarbetet, Centerpartiet lyfter att minskade utsläpp utmärkt låter sig förenas med ökat välstånd, medan Miljöpartiet betonar hur Sverige tappar i klimatrankingar. De blågula partierna betonar istället att Sveriges klimatpåverkan fortfarande är Europas lägsta per capita och att Sverige är klimatneutralt redan nu om man räknar in skogens koldioxidinlagring (ett sätt att räkna som varken EU eller Parisavtalet godkänner). Moderaterna anser att det för att nå klimatmålen skulle krävas höjda drivmedelspriser och ökad reduktionsplikt, vilket de inte ser som förenligt med Sveriges ekonomiska situation.
Sammanfattning: Här drar det åt olika håll
Ibland kan det verka som att skillnaderna inte är så stora mellan partierna, och att det är större oenighet mellan partierna inom ett block än mellan blocken. Så är det inte här. Skillnaderna är stora och systematiska mellan de rödgröna och de blågula och valutgången kommer att avgöra vilka klimatmål Sverige har framgent.
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tongivande debattörer inom hållbara transporter.