Banker är inga vanliga företag utan har getts makt över en central samhällelig infrastruktur – våra pengar. De skapar och distribuerar Sveriges penningmängd genom tangenttryckningar på sina datorer samt kontrollerar betalningsinfrastrukturen.
Därför är bankerna systemviktiga och måste räddas av skattemedel vid kriser och åtnjuter en rad explicita och implicita statliga subventioner och garantier. Resultatet är att banker, kredit- och värdepappersbolag kunnat växa sig så stora att deras intäkter de senaste fyra åren uppgick till den hisnande summan 1650 miljarder kronor enligt SCB. Det motsvarar över 150 000 kronor per svensk invånare.
I dag betalar svenska hushåll och företag mer än någonsin till bankerna i räntor och amorteringar, i genomsnitt över en fjärdedel av sina intäkter enligt Bank of International Settlements. Samtidigt som kostnaderna ökat har kundnöjdheten sjunkit de senaste 15 åren. Kontanthantering samt en stor del av personlig service har försvunnit. Runt 50 000 personer får sina bankkonton uppsagda årligen. Utanförskapet ökar; mellan en halv och en miljon människor har enligt betalningsutredningen svårt att klara basala betalningar.
Vad vill då riksdagspartierna göra för att få till en fungerande bankmarknad? Vi har frågat partierna och fått tre kategorier av svar:
1. Ansvaret ligger på individen. KD skyller situationen på ”tröghet hos konsumenterna”, L vill ”värna amorteringskulturen” och SD “stärka ungas kunskap i privatekonomi”. M och C vill göra det lättare att byta bank. Men att lägga över ansvaret på individen gör inte systemet mindre fördelaktigt för bankerna, det är att ducka helt från sitt politiska ansvar.
2. Skärpta skatter och regler. Oppositionen vill ha en bankskatt och V skärpa kapitalkraven. Men det kan som M och KD noterar riskera att övervältra kostnaderna på kunderna i form av högre räntor och avgifter. Regeringens nya reglering av snabblåneföretag var inte heller optimal. Att reglera bort en hel sektor som faktiskt försöker konkurrera och pressa priserna gynnar storbankerna som kan fortsätta dominera marknaden.
3. Mer makt till staten via SBAB. S och V vill ge SBAB större muskler, lägre avkastningskrav och mandat att pressa priserna. Men en statlig storbank kan tvärtom försämra konkurrensen genom att mindre banker och FinTechbolag trängs undan. Dessutom uppstår frågan varför skattebetalarna indirekt ska subventionera de hushåll som lånar hos SBAB.
Men vissa positiva signaler finns. Efter tio års utredningar har MP, C och V slutligen tagit ställning för att Riksbanken ska ge ut en e-krona. E-kronan skulle ge allmänheten tillgång till statligt utgivna digitala pengar och därmed minska samhällets beroende av privata bankpengar. Samhället kunde då klara betalningar vid kriser och krig, även om storbankerna gick omkull. Behovet av att rädda banker för att upprätthålla betalningssystemet minskas, vilket i sin tur minskar behovet av komplicerade och konkurrenshämmande regelverk.
Med e-kronan kan Riksbanken tillhandahålla en offentlig betalningsinfrastruktur med kontanter och digitala kronor, medan banker och FinTech-företag får konkurrera om kundservice, sparande och andra finansiella tjänster ovanpå denna grund. Då kan hela marknaden konkurrera om tjänsterna utan att ett fåtal priviligierade banker kontrollerar det betalmedel som hela marknaden är beroende av. Storbankerna förlorar avgörande stordriftsfördelar och privilegier och vi får en jämn spelplan med sund konkurrens.
Statliga pengar öppnar också dörren för lägre skulder för alla. Hela penningmängden på 4000 miljarder skulle inte behöva lånas in av privata banker till dyra räntekostnader. Istället kunde staten, som ett parti (MP) noterar, skapa och distribuera en större andel av penningmängden som e-kronor och kontanter utan att någon behöver skuldsätta sig. Exempelvis genom utdelning direkt till medborgarna eller investeringar.
Avslutningsvis är det bra att bankvinsterna debatteras. Men det kommer aldrig gå att få en fungerande marknad så länge bankerna ges privilegierad särställning som utgivare av pengar och skyddas av staten. Menar politikerna allvar med att de vill få till en fungerande konkurrens så måste bankernas privilegierade ställning upphöra.
Ytterst är det en fråga om hur vår demokrati ska fungera. E-kronan och kontanterna är verktygen som kan ge oss makten över pengarna tillbaka.
Samuel Färdow Kazen, utredare Positiva Pengar
Björn Eriksson, ordförande, Kontantupproret
Markus Alin, VD och grundare för Sharpfin AB