Två 21-åringar, två stadsdelar, två verkligheter.
När Sara Ilijeva och Oskar Gerremo går till val för första gången sker det i en stad där klyftorna växer.
– Jag har kompisar som knappt vågar hälsa på där jag bor, säger Sara Ilijeva.
Två 21-åringar, två stadsdelar, två verkligheter.
När Sara Ilijeva och Oskar Gerremo går till val för första gången sker det i en stad där klyftorna växer.
– Jag har kompisar som knappt vågar hälsa på där jag bor, säger Sara Ilijeva.
Havet ligger fem minuter bort med cykel. På garagedörren hänger laddaren till familjens elbil. Här, i en villa i Billdal i södra Göteborg, bor 21-åriga Oskar Gerremo tillsammans med sina föräldrar och en storebror som precis flyttat hem efter fyra år på ett universitet i USA.
– Nu när brorsan är hemma är det lite mer fullt hus.
Valet närmar sig. I år väntas nästan en halv miljon unga vuxna rösta för första gången. Oskar Gerremo säger att det känns självklart att gå till vallokalen. Hans föräldrar har alltid röstat och i området där familjen bor ligger valdeltagandet på 90 procent. Men förstagångsväljaren har ännu inte bestämt sig för vilket parti som ska få hans stöd.
– Inte något av ytterpartierna i alla fall, på någon av sidorna. Så extrem är jag inte.
Ålder: 21
Bor i: Billdal i södra Göteborg
Yrke: Vikarierar som fritidspedagog
Framtidsplaner: Läsa en universitetsutbildning. Vilken är ännu inte bestämt.
Billdal hör till Göteborgs rikaste områden. Stadsdelen är ett starkt fäste för Moderaterna, som tog hem 38 procent av rösterna i familjen Gerremos valdistrikt 2022. Näst störst blev Sverigedemokraterna, med 14 procent av väljarstödet, och på tredje plats kom Socialdemokraterna med 13 procent.
Oskar Gerremo säger att han tror att han bildat sig en egen uppfattning om partierna.
– Men det spelar säkert en viss roll hur man är uppväxt och hur ens omgivning har varit. Så det kan säkert vara olika beroende på var i Göteborg man bor.
– Jag kände att jag behövde flytta hemifrån. Att jag är vuxen nu.
Sara Ilijeva vänder ryggen åt den grå betongbyggnaden som rymmer hennes första egna hyreslägenhet. När hon flyttade hit, till ett miljonprogramsområde i östra Bergsjön, sade en granne till henne att hon snart skulle vilja lämna stadsdelen.
– Hon sa att det är kaos här, säger 21-åringen och skrattar.
Bergsjön finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Här lever vart sjätte barn i fattigdom. ”Lönen borde räcka till både hyra och mat”, lyder budskapet på Vänsterpartiets valplakat utanför stadsdelens kulturhus.
Knappt hälften av invånarna i Sara Ilijevas område röstade i förra valet. Socialdemokraterna tog hem 44 procent av rösterna och Vänsterpartiet 23 procent. Partiet Nyans, som fokuserar på minoritetsfrågor, och Miljöpartiet fick 9 procent vardera.
Ålder: 21
Bor i: Bergsjön i nordöstra Göteborg
Yrke: Driver eget företag i evenemangsbranschen. Läser till fritidsledare på Angereds folkhögskola.
Framtidsplaner: Jobba halvtid med företaget och halvtid i skolan. Fortsätta vara aktiv inom Lottakåren och totalförsvaret.
21-åringen säger att hon uppmanar alla hon träffar att rösta.
– Mina föräldrar har inte varit så engagerade i politik tidigare. Men nu ska de rösta, jag har tvingat dem att göra valkompasser.
Själv tänker Sara Ilijeva läsa på lite till innan hon bestämmer sig för vilket parti som ska få hennes stöd. Det känns viktigt att det blir rätt, säger hon.
– Jag vill göra skillnad.
Under de senaste 30 åren har inkomstklyftorna vuxit i Sverige. I Göteborg har kommunstyrelsen tagit fram en analys av hur livsvillkoren skiljer sig åt mellan olika stadsdelar.
Även här håller gapet på att utvidgas. I de fem rikaste områdena har invånarna fått ungefär 6 200 kronor mer i månaden att röra sig med under de senaste två åren. Motsvarande ökning i de fem fattigaste stadsdelarna är 1 700 kronor.
I Billdal är medianinkomsten numera mer än dubbelt så hög som i östra Bergsjön.
Så hur kan de växande klyftorna påverka resultatet i det kommande valet?
– Det finns inget enkelt svar på den frågan, konstaterar Laura Lungu, som är postdoktor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.
Växande ojämlikhet kan – enligt vissa studier – öka stödet för omfördelning av resurser, fortsätter hon.
– I teorin skulle alltså ökad ojämlikhet kunna gynna partier som står för välfärdsstaten och förespråkar högre skatter för de rika, som Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna.
Men detta finns det inget tydligt empiriskt stöd för, enligt statsvetaren.
– Snarare visar forskning om europeiska länder, däribland Sverige, att ökade ekonomiska klyftor samvarierar med ökat stöd för högerpopulistiska partier.
Växande ojämlikhet kan samtidigt påverka valdeltagandet. Studier av bostadsområden i Norge har visat att låginkomsttagare blir mindre benägna att rösta när klyftorna växer. Bland höginkomsttagare är effekten den motsatta – de röstar i större utsträckning.
– Det kan innebära att politiska preferenser bland höginkomsttagare får större genomslag i valresultatet, säger Laura Lungu.
￭ Växande ojämlikhet oroar många svenskar. Var tredje person beskriver ökade sociala klyftor som ”mycket oroande” i en undersökning som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomfört. Men alla är inte lika oroliga.
￭ Bland väljare som anser sig vara ”klart till vänster” är 95 procent mycket oroliga för växande klyftor. Bland väljare som står ”klart till höger” känner 42 procent likadant.
– Det kommer alltid att vara så – att det finns rikare områden och fattigare områden. Men jag tycker att det borde blandas mer.
Sara Ilijeva gör tre snabba rörelser med tändstålet och får kvistarna hon samlat ihop att fatta eld. Naturreservatet Vättlefjäll ligger precis norr om flerfamiljshusen som lade grunden för Göteborgsförorten Angered under 60- och 70-talet. I en av lägenheterna som byggdes då är 21-åringen uppvuxen. Men i naturen har hon hittat hem.
– Jag såg det på Instagram, faktiskt. En ”Military weekend”, bara för tjejer, säger hon.
Sedan fyra år tillbaka är Sara Ilijeva aktiv i den frivilliga försvarsorganisationen Svenska Lottakåren. Här har hon mött unga kvinnor från hela landet, lärt sig att sova och laga mat utomhus och känt en gemenskap hon saknat i sin hemstad.
– Där spelar politik inte lika stor roll som det gör när man är här.
Både i Angered, där Sara Ilijeva är uppvuxen, och i Bergsjön, där hon bor, förväntas man rösta rött eller grönt, enligt 21-åringen. I andra delar av staden ser det annorlunda ut, konstaterar hon.
– Om jag inte hade blandats med andra människor skulle jag nog tycka som alla runtomkring mig. Jag skulle falla för grupptrycket och rösta som alla andra.
Sara Ilijeva har vänner från olika delar av Göteborg, men säger att det är ovanligt. På gymnasiet bytte hon skola och hamnade i en klass där eleverna delat upp sig efter ursprung.
– Men jag vägrade välja sida. Jag är lite mittemellan. Så jag tycker att alla kan vara med alla.
Förstagångsväljaren har varit i många delar av staden, men sällan i Oskar Gerremos område.
– Det känns som ett finare ställe, säger hon.
– Jag har ingen direkt uppfattning om Bergsjön, jag har inte varit där så mycket, säger Oskar Gerremo.
Solen håller på att gå ned över 21-åringens hemmaplan. Ett par gånger i veckan tränar han fotboll här, på Hovåsvallen, ett stenkast från havet. Vägen ned till badplatsen kantas av Moderaternas vallöften. ”Nej till S höghus i våra villaområden” och ”Brottslingar ska sitta inne så att du kan vara ute”.
I Hovås Billdal IF:s herrlag pratar man sällan politik.
– Vi diskuterar om vi ska anfalla på höger eller vänster flank! säger tränaren Lasse Svensson.
Oskar Gerremo säger att det framför allt är hemma, med familjen, som frågan kommer upp.
– Vi har ofta på radion. Så då snappar man upp vissa ämnen, som det kan bli att man diskuterar.
21-åringen visar upp sitt Instagramflöde. Golf, fotboll, reklam för löparskor. Meta har förbjudit politiska annonser och partiernas försök att nå ut via sina egna konton märks inte i flödet. Förstagångsväljaren ger inte mycket för politikernas ansträngningar att anpassa sig till den unga publiken.
– Jag kan tycka att det blir lite löjligt när partierna gör de där danserna, de där Tiktoktrenderna. Då tycker jag snarare att de kan fokusera på tidningarna eller radion. Eller bara vanliga valaffischer med olika citat.
Oskar Gerremo tror att partierna skulle kunna locka fler unga väljare om de hade ett mer långsiktigt perspektiv.
– Hur vill vi att samhället ska se ut om 20 år? Då är jag 40 och i ett annat stadie av livet. Hur kommer mitt liv att se ut då? De kanske borde prata mer om såna saker, säger han.
I Bergsjön är Sara Ilijeva inne på samma spår. Hon tycker att alla partier borde vara mer närvarande i alla stadsdelar – även där de inte har lika stort stöd.
– De borde prata mer med alla, prata mer med unga. Visa att de ser oss, säger hon.
￭ Inkomstklyftorna i Sverige har vuxit sedan 1990-talet. Det beror bland annat på att sociala ersättningar inte stigit i samma takt som lönerna och att kapitalinkomsterna ökat.
￭ I Göteborg kartlades inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna för två år sedan. Preliminära siffror från i år visar att klyftorna mellan de fem rikaste och de fem fattigaste stadsdelarna växt med ungefär 20 procent.
Källa: DN:s Fakta i frågan och Göteborgs stad