Recension: ”Sex in the city” av Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Efter tre romaner och en hyllad diktsamling ger Caroline Ringskog Ferrada-Noli nu ut en novellsamling, ”Sex in the city”. Kulturnyheternas litteraturkritiker Ingrid Elam har läst en övertygande samtidsskildring om åtrå i storstan.
Sanningen var att hon hade tänkt med könet. Det är en av kvinnorna i Caroline Ringskog Ferrada-Nolis noveller som grubblar över varför livet blev som det blev: ensamt, fullt av smärta. Och hon är inte den enda som tänker med könet. Men den som förväntar sig berättelser om kvinnor som offer och män som förövare kommer att bli besviken, här finns inget utrymme för enkla schabloner, här bågnar sidorna av obekväma sanningar om förhållandet mellan man och kvinna.
I de flesta av novellerna ser ett kvinnligt jag tillbaka på en relation som tagit slut. Ofta för att de förhoppningar den en gång byggde på inte har infriats. De var för ytliga i ordets bokstavliga bemärkelse: de väcktes av en vacker kropp och när den kroppen inte längre håller måttet dör åtrån. Kärlek har det nog aldrig varit tal om.
Bakom berättarna hörs författarens röst: förtvivlad och skoningslöst avslöjande. Forna tiders kärleksroman nedklippt till fragment av liv där kärleken är kallare än döden, reducerad till sex i storstad, och där varje försök att bygga en gemensam vardag övergår i kamp om egentid och självförverkligande.
Inga gamla roller håller längre, kvinnor betraktar män med en sexistisk blick, män söker vilsna sin plats och går för det mesta ut genom dörren som en gång Nora hos Ibsen. Men kroppen tar ut sin rätt, svarar med kronisk smärta, foglossning, sår. Allt detta framskrivet på ett språk som kränger och morrar och snyftar, Caroline Ringskog Ferrada-Noli har hittat sitt format, här finns inga longörer, inga transportsträckor, i stället koncentrerad energi och tyglad känsla.
”Sex in the city” är en helt övertygande samtidsskildring; jag tror på de här människorna, inte minst för att de vill så mycket men till slut står där med en tom famn. Och vem kan veta eller säga hur de borde ha levt sina liv? Bara de uppbyggliga berättelserna och detta är lyckligtvis ingen sådan.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.