En dag innan höst och val följer jag med justitieminister Gunnar Strömmer och hans partikollega Kristina Axén Olin på en promenad genom Enskede. Det blir en liten avstickare till områdets vackra Dahliaträdgård och för en stund känns det som om Bullerbyn faktiskt inte är död denna sommar som vägrar lämna oss.
I en grön liten lunga som doftar bullbak slår vi oss ned på Enskede bageri och Strömmer börjar direkt brumma nöjt om den senaste statistiken från polisen. Bara fyra skjutningar i augusti, med endast en skadad och ingen död.
Strömmer påminner om september 2022 då 38 skjutningar skördade två människoliv och skadade 14. Och om mörkret ett år senare då elva personer mördades bara under september.
– Det är lätt att glömma vilket inferno det var, säger Strömmer och smakar på sin cappuccino.
När han ser tillbaka minns han hur delar av poliskåren var ”uppgiven” – nu ser han en polis som är på hugget och agerar mer offensivt mot gängen. Det viktigaste verktyget som han tycker sig ha satt i händerna på brottsbekämparna är preventiv avlyssning. Att polisen nu har möjlighet att följa gängkriminella som planerar grov brottslighet – utan att det går att säga exakt vilket brott det handlar om – har varit avgörande.
– Effekten av detta har blivit att man kunnat ligga steget före och har tagit kriminella i ett tidigare skede för stämpling, förberedelse eller försök till grova brott.
Självklart vill Strömmer också framhäva framgångarna med gripanden av svenska gängtoppar i utlandet. Under vårt möte kommer nya mobilflashar om två nätverkskriminella som skickats hem från Marocko till Sverige.
– Varje gång det plingar till i mobilen om en gängkriminell som gripits i utlandet går det att dra en rak linje mellan personen och rekrytering av barn någonstans i Sverige eller ett beställt mord.
Stolt men inte nöjd sammanfattar han läget och lägger till att arbetet med att jaga svenska gängtoppar ska trappas upp på flera sätt. Ett särskilt fokus kommer att läggas på att etablera kontakter i Libanon och Syrien.
Gunnar Strömmer medger att kampen mot gängvåldet har gjort att mäns våld mot kvinnor inte fått det fokus som är nödvändigt. Han har särskilt fastnat för en händelse som gjort starkt intryck på honom: Mordet på en kvinna i Ånge i vintras.
– Det var ett förfärligt fall, konstaterar Strömmer.
Hon mördades av en man som flera gånger tidigare dömts för grov kvinnofridskränkning. Hennes omgivning var medveten om att hon befann sig i en livsfarlig situation men själv ville hon inte ha hjälp. Myndigheterna försökte ingripa för att rädda henne men det fanns inga möjligheter i lagen.
– När man vet att det här våldet är nära förestående från en högriskindivid måste samhället kunna ingripa, menar justitieministern.
Han funderar också över utökade möjligheter till preventiv avlyssning av den här typen av högriskindivider och betonar att den typen av verktyg inte ska vara reserverad kampen mot gängvåldet. Möjligheten till förvaringsstraff för de värsta återfallsförbrytarna och förändringen av mängdrabatt hoppas han också kommer få effekt.
När han nämner mängdrabatten måste jag höja ett finger. I den förenklade och fördummade retoriken från hans omgivning i politiken talas det om en ”slopad mängdrabatt”. Strömmer vet själv att det inte är så. En barnvåldtäktsman som döms för 100 grova barnvåldtäkter kommer inte att få 400 års fängelse. Alla brott i en lång serie kommer inte straffas men framöver ska varje brott få större genomslag vid straffmätningen.
– Vi slopar dagens mängdrabatt, förtydligar Strömmer.
Jag är tvungen att spela upp ett kort klipp för honom. Det är en så kallad influencer som berömmer honom för den ”slopade mängdrabatten” genom att ta Nytorgsmannen som exempel och felaktigt hävda att han dömts för grov våldtäkt och fått fem års fängelse. Strömmer svarade själv på inlägget med en stjärna men säger nu att han inte vill rätta influencern som i mina ögon är ett exempel på att alltför många inom kriminalpolitiken hoppar ner i populisternas galna tunnor.
– Det är klart att i den politiska debatten så kan frågor ibland förenklas och det är svårt att fånga komplexiteten, hummar Strömmer.
Veckan före vårt samtal har jag från olika håll inom polisen fått oroväckande rapporter från poliser om att regeringens nya vandelskrav, som skulle göra att det går att återkalla permanenta uppehållstillstånd, inte fått någon effekt.
Fruktlösa försök har gjorts från polisens sida att bli av med personer med långa brottsregister och massvis av omhändertaganden på grund av fylla och stök. Polisen är förberedd för att använda de nya verktygen men Migrationsverket svarar inte upp mot det, är bilden jag fått.
Strömmer svarar med att han förutsätter att ”lagdelarna kommer jobba nära varandra”.
– Vi ska följa det noga. Skulle det visa sig att det finns grundläggande problem här med myndigheterna eller reglerna får vi styra upp det, lägger han till.
Ett syfte med vandelskravet är att öka tryggheten på gator och torg och i det sammanhanget fortsätter Strömmer att peka på framgångarna med de preventiva vistelseförbuden. Med hjälp av det verktyget har polisen lyckats rensa öppna drogscener och otrygga centrum från gängkriminella.
Det handlar om ungdomsrånare i Nordstan i Göteborg och gäng i bland annat Stockholmsförorterna Fittja och Rågsved som vi besökt tidigare under våra årliga samtal. Just i Rågsved för två år sedan reagerade jag dock på att tystnadskulturen var kvar: En butiksägare vågade inte visa öppet att han pratade med ministern och tog med honom in i en skrubb i butiken. Andra ville inte ha besök av ministern och hans följe av poliser.
– Det har blivit bättre nu, konstaterar han efter flera återbesök i de tidigare så utsatta områdena.
Justitieminister Gunnar Strömmer vill ändå i elfte timmen varna för att det inte är över. Nyligen besökte han Växjö och problemområdet Araby. På en nedlagd bensinmack som blivit vattenpipskafé pratade han med lokalpolisen när en av områdets unga gänganstrukna män dök upp i periferin, snart kom fler på elsparkcyklar och ännu fler i bil. Gänget började cirkulera runt ministern och poliserna.
– Bilden jag fick var att det nu kommer tillbaka en del ungdomar till området som varit placerade på SIS en tid och skaffat sig några extra stjärnor i den kriminella karriären. Det visar hur viktigt det är att vi inte tror att det är över, sammanfattar Strömmer.
Samtalet går mot sitt slut. Mandatperioden går mot sitt slut. Opinionsmätningarna pekar mot att det är dags för Gunnar Strömmer att plocka fram dragspelet eller sätta sig vid orgeln och stämma upp i Elvis Presleys ”My Way”:
”And now the end is near
So I face the final curtain”
Mitt intryck är att hans frågor har kommit lite i skymundan i en valrörelse där skjutningarna inte står i centrum. Han får nöja sig med att suga i sig en del ord från gängchattar och jag har med ett exempel från en ack för typisk svensk gängutredning. En pojke i 15-årsåldern får erbjudande om att jappa, slang för att mörda, men avböjer och förklarar att han kan göra enklare brott.
”Allt utom jappish/spränga. Broder ska jag va ärlig med dig. Försöker undvika en utvisning annars hade agerat”, skriver 15-åringen.
Hans ord visar att hotet om utvisning nått fram och kanske räddat ett barn undan att begå de grövsta brotten.
– Jag ska ärligt säga att det är en oerhört positiv bekräftelse på att den lagstiftning vi levererat biter, konstaterar Strömmer.
Det är inte första gången han fått denna bekräftelse. En annan kriminell skrev nyligen i en annan chatt:
”Jag skulle råda att glömma Sverige för en kort tid – det sägs att snutarna där jobbar som djävlar.”
Den gången handlade det om planering av stölder och den ökade polisnärvaron leder oss in på ett av Gunnar Strömmers starkaste möten i slutet av valrörelsen.
I Fagersta träffade han de två lokalpoliser som avvärjde Liam Nebels skoldåd – och en kommunpolis som berättade om stoltheten att det just var den lokala polisen som stoppade det pågående dödliga våldet.
Jag har själv efter mitt besök i Fagersta berättat om hur en riktad satsning på ökad polisnärvaro gav resultat under läsårets första fredag när PDV-larmet kom. En av poliserna hade bara jobbat några veckor efter att ha tagit examen. Tio minuter efter larmet kunde de rapportera att Liam Nebel var bekämpad långt innan ”det tunga kavalleriet från Stockholm” – insatsstyrkan – kommit på plats.
– Det är den lokala polisens rådighet och numerär som i praktiken är väldigt avgörande. På tio minuter lyckades de oskadliggöra gärningsmannen och rädda väldigt många unga människors liv. Så stor respekt för de här poliserna. Två fantastiska individer.