Abdikani Ashares kommer att missa årets val. Om några månader fyller han 17, men när vallokalerna öppnar är han fortfarande för ung. Därför dröjer det ytterligare fyra år innan han för första gången får lägga en valsedel.
Själv har han varit politiskt engagerad sedan mellanstadiet. Först i elevrådet, sedan i Göteborgs ungdomsfullmäktige som 13-åring och numera som ungdomsambassadör för Youth 2030.
Organisationen arbetar för att minska avståndet mellan unga och beslutsfattare. En av frågorna de vill se förändring i är rösträttsåldern.
– Jag kommer missa det här valet med ungefär ett år. Då måste jag vänta fyra år till, säger Abdikani Ashares.
Youth 2030 vill i första hand låta 16-åringar rösta i kommun- och regionval.
– De besluten som tas i både regionen och kommunen påverkar en ung människa väldigt mycket. Alltifrån när bussarna går, till att om fritidsgården i ditt bostadsområde ska stängas ner.
Riksdagen sa nej
Frågan har redan varit uppe på riksdagens bord men delar politiken. Vänsterpartiet vill testa rösträtt från 16 år i kommunval och Miljöpartiet vill sänka rösträttsåldern, med lokala försök som första steg. Även enskilda ledamöter från S och C har motionerat i frågan. Men när riksdagen behandlade förslaget i mars röstade en majoritet för att avslå det.
Men Sverige skulle inte vara först.
I Österrike har 16-åringar fått rösta i bland annat nationella parlamentsval, samma sak gäller på Malta. I Belgien och Tyskland får 16-åringar rösta i EU-valen.
Centerpartiet lyfter också att många är runt 20 år när de får rösta för första gången. Med en rösträttsålder på 16 år skulle den genomsnittliga förstagångsväljaren i stället vara omkring 18.
”Många har inte koll”
Men att politiska beslut påverkar unga betyder inte automatiskt att de är redo att rösta.
En 16-åring får inte köpa alkohol och får inte heller ta vanligt körkort.
Är det då rimligt att samma person får vara med och bestämma vilka som ska styra landet?
– Om en 16-åring kan hållas ansvarig för brott, starta företag och gå till läkaren själv tycker jag också att man borde ha rätt att påverka besluten som berör en, säger han.
Finns det inte en risk att unga röstar som kompisarna eller föräldrarna?
– Vi tycker att politik och samhällskunskap ska komma in i skolsystemet mycket tydligare. När man går i till exempel femma ska man kunna alla de svenska partierna.
Samtalen med politiker
För Abdikani Ashares handlar frågan samtidigt om mer än själva valsedeln.
Efter flera möten mellan ungdomar och politiker tycker han sig se samma problem: unga bjuds in, får säga vad de tycker – och sedan vet de inte vad som händer med synpunkterna.
– Det kanske blir ett samtal där man tar in en massa ungdomar för att kunna säga att man har haft ett samtal. Men papperna lämnas på bordet.
Det han efterlyser är återkoppling och verkligt inflytande.
– Unga ska inte bara få känslan av att de påverkar. De ska påverka på riktigt.