Singapore toppar listan i årets Pisa-mätning när det kommer till läsförståelse.
I de övriga två kategorierna, matte och naturvetenskap, är landet tvåa, bakom de kinesiska storstäderna Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang.
Pia Agardh och Josefine Rejler har gjort många resor till singaporianska klassrum och har i över tio års tid föreläst om den singaporianska modellen i Sverige.
– Vi är inte förvånade över att de ligger så högt på listorna, säger Pia Agardh.
Annorlunda lektioner
I Singapore ser lektionerna annorlunda ut, menar Pia och Josefine.
– I grund och botten är det väldigt mycket mer fokus på problemlösning. Det är inte så att läraren håller en genomgång och sedan får eleverna sitta en och en och jobba, som vi gör mycket i Sverige. Eleverna får från start sätta sig in i uppgiften ordentligt och sedan vända och vrida på det tillsammans, säger Josefine Rejler.
– Det gör att de får ett helt annat tänk kring problemlösning och en större språkförståelse. Allt det här spiller över på de olika ämnena, säger Pia Agardh.
Samtidigt som Singapore toppar listorna gör Sverige sitt sämsta resultat någonsin i en Pisa-mätning. Den största försämringen kom i läsförståelse.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) pekar ut skärmarna som en bov i dramat och menar att vi befinner oss i en ”skärmpandemi”.
Färre skärmar: ”Stor skillnad”
Pia Agardh och Josefine Rejler menar att skärmar är betydligt mer sällsynta i singaporianska klassrum, och att det gör skillnad för undervisningen.
— Det är stor skillnad. De använder också digitala verktyg, men det är framförallt böcker och konkret material man använder sig av. Tyngdpunkten är på det konkreta, säger Pia Agardh.
– Framförallt i de yngre åldrarna är de väldigt noga med hur man använder skärmar i klassrummen, lägger Josefine Rejler till.
Kan det inte vara en disciplinfråga också – att eleverna gör det de ska?
– Det är inte alls så som många kanske tänker sig. Att det är tysta klassrum med stränga lärare. Det är ganska högt i tak och mycket diskussion. Lärarna är väldigt tillåtande, säger Pia Agardh.
– Sen är det klart att det finns kulturella skillnader och att eleverna har fått tränas in i den här strukturen. Men det är inte alls tyst och hierarkiskt på det sätt som vissa kanske har bilden av, fortsätter hon.
Fakta
Pisaresultaten 2025
Läsförståelse:
Högst poäng och placering av alla (inom och utom OECD), de nordiska ländernas placering och poäng samt OECD-snitt. Poängförändring sedan Pisa 2022 inom parentes.
1. Singapore, 535 poäng (–8)
2. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang (Kina), 527 poäng (inget resultat för 2022)
3. Taiwan, 508 poäng (–7)
16. Finland, 474 poäng (–16)
22. Sverige, 466 poäng (–21)
OECD-snitt: 463 poäng (–14)
27. Danmark, 460 poäng (–29)
30. Norge, 453 poäng (–24)
44. Island, 422 poäng (–14)
Naturvetenskap:
1. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang (Kina), 597 poäng (inget resultat för 2022)
2. Singapore, 560 poäng (–2)
3. Macao (Kina), 541 poäng (–2)
12. Finland, 504 poäng (–7)
25. Sverige, 485 poäng (–8)
OECD-snitt: 484 poäng (–3)
31. Danmark, 478 poäng (–16)
36. Norge, 470 poäng (–8)
45. Island, 441 poäng (–6)
Matematik:
1. Peking, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang (Kina), 612 poäng (inget resultat för 2022)
2. Singapore, 563 poäng (–12)
3. Macao (Kina), 549 poäng (–3)
20. Danmark, 471 poäng (–19)
23. Finland, 469 poäng (–15)
OECD-snitt: 465 poäng (–9)
25. Sverige, 464 poäng (–18)
38. Norge, 452 poäng (–17)
39. Island, 450 poäng (–9)
Källa: OECD/TT