Forskaren: Myten om ökat flygande riskerar att öka resandet
”Flygskam” var ordet på allas läppar i slutet av 2010-talet. Men från att ha blivit en devis att leva efter är begreppet mindre använt i dag.
Det finns anledning att tro att det ändå har påverkat, menar forskaren Maria Wolrath. Svenskarnas flygande har minskat sedan begreppet gjorde entré i Svenska Akademiens ordlista.
Medier rapporterar ofta om siffror som visar att flygandet ökar. Detta trots bränslekriser, vågor av inställda avgångar och ett oroligt omvärldsläge. Problemet är att det är en förenklad bild. Det säger Maria Wolrath som är docent vid Södertörns högskola och forskar om vår inställning till klimatfrågor.
– Visserligen stämmer det att flygande ökat något just i år, men på det hela taget har flygandet minskat dramatiskt.
Sedan 2019 har antalet passagerare på inrikesflyget minskat med cirka 40 procent medan det totala antalet passagerare på svenska flygplatser har gått från drygt 40 miljoner 2018 till 30,9 miljoner i fjol.
– Journalister ringer mig ofta och frågar: ”Varför flyger folk som galningar fast vi vet allt det här om klimatet?” Ofta sker det i samband med ett pressmeddelande från Swedavia som lyfter fram en eller ett par månader då flygandet ökar. När journalisten aningslöst vidarebefordrar detta bidrar det till ett selektivt urval som sprider myten om att folk flyger på som vanligt.
Det tycker Maria Wolrath är olyckligt.
– Det ger i sin tur ger människor en anledning att själva fortsätta flyga, eftersom ingen annan verkar bry sig, säger hon.
Fakta.Mediernas rapportering om flyg
● Maria Wolrath kallar mediernas metod för ”cherry picking”, det vill säga ett selektivt urval. De plockar ut en siffra och ignorerar en mer heltäckande bild.
● Det finns nämligen många olika sorters statistik att välja mellan för att visa en viss trend, däribland inrikesflyg, utrikesflyg, det totala antalet passagerare och det totala antalet avgångar.
● Också tidsperspektivet ger olika svar: det finns statistik för en dag, en månad eller ett år. Dessutom kan man avgränsa geografiskt och titta på svenska flygplatser, europeiska flygplatser eller flygplatser i hela världen.
Källa: Maria Wolrath
Begreppet ”flygskam” myntades runt 2017 och fick verkligt genomslag 2018. Ordet, som syftar till skamkänsla hos den enskilda individen kring hur de egna flygresorna påverkar klimatet, var ett svenskt fenomen, men fick även uppmärksamhet utomlands. Ordet användes flitigt för knappt tio år sedan, men betydligt mer sparsamt i dag.
Maria Wolrath menar att svenskarnas minskande flygande egentligen är ett exempel på att beteendeförändringar är möjliga.
– Min bild är att flygskamsdiskussionen, eller snarare den moraliska insikten om hur mycket man skadar klimatet genom att flyga, på det hela taget haft och fortsätter ha stor effekt, säger Maria Wolrath.