Fick maskade siffror inför viktiga beslutet – V-politiker i Gnesta fick rätt i domstol
Tjänstemän i Gnesta kommun maskade ekonomiska uträkningar som en oppositionspolitiker ville se inför ett viktigt beslut. Nu har en domstol slagit fast att det var fel.
Inför att budgetramarna för det nya vattenverket i Gnesta skulle antas av kommunpolitikerna ville kommunstyrelseledamoten Per Sickling (V) titta närmare på äldre kommunala utredningar. Han var intresserad av att se om det fanns några andra alternativ till att bygga ett vattenverk, och vad detta i så fall skulle kosta.
Men när han försökte ta del av en utredning från 2020 tog det först lång tid – sen fick han ut ett dokument som var så hårt maskat att det inte gick att förstå innehållet. Sidan med kostnadsuträkningarna var en enda stor svart ruta.
Per Sicking överklagade till Kammarrätten och anmälde till Justitieombudsmannen. Tiden gick. Budgetramarna för vattenverket antogs, upphandlingen genomfördes och spaden sattes i marken. Men nu, drygt sex månader senare, fick Per Sicking svar från Kammarrätten. Gnesta kommuns tjänstemän gjorde fel som maskade innehållet.
”Fler skulle ställa frågor”
Per Sicking är kritisk till kommunens agerande och menar att någon i kommunen försökt hindra att uppgifter om alternativ till vattenverket att komma ut.
– Jag vet inte vem som fattat beslut om att maska. Men det är klart att om innehållet i den här rapporten kom ut skulle fler invånare ställa kritiska frågor, säger han.
Linda Lundin (S), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta, slår ifrån sig anklagelserna om att det skulle handla om att mörka uppgifter från politiskt håll. Hon tycker inte att det är konstigt att rapporten sekretessprövades innan den lämnades ut. Däremot beklagar hon att tjänstemännen fattat fel beslut.
– Vi måste kunna lita på att de gör rätt, säger hon.
Inte avgörande information
Samtidigt betonar hon att rapporten inte hade någon roll inför vårens beslut, som handlade om budgetramarna snarare än om vattenverkets vara eller icke vara.
– Det beslutet fattades redan i december 2020 och då var samtliga partier överens om att ett nytt vattenverk var en bra lösning. Rapporten som du hänvisar till handlar bara om kortsiktiga lösningar tills dess att den långsiktiga lösningen är på plats, säger Linda Lundin.
Per Sicking tror ändå att beslutet hade blivit annorlunda om oppositionen fått ta del av rapporten tidigare.
– Jag tycker att hela kommunstyrelsen borde vara intresserade av att veta så mycket som möjligt när man fattar såhär stora beslut.
Det här innehåller rapporten
Rapporten ”Kortsiktig dricksvattenförsörjning av Gnesta tätort” författades av konsultbolaget Norconsult i mars 2020 på uppdrag av Gnesta kommun. Den innehåller utredningar och kostnadsberäkningar för en handfull olika lösningar för att öka tillgången på dricksvatten i Gnesta:
Rapporten listar fem olika sätt: att öka mängden vatten som hämtas ur befintliga råvattenbrunnen, nyttja äldre råvattenbrunnar, bygga en ny råvattenbrunn, samt hämta ytvatten från Frösjön respektive Klämmingen.
Konsulterna anser att möjligheterna att hämta ytvatten var de minst lämpliga, eftersom det skulle vara dyrt, ta lång tid att ta i drift och krävas mycket kemikalier eftersom vattenkvaliteten är dålig. Trots det valde Gnesta att bygga ett nödvattenverk som baseras på denna lösning.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.