Lärarnas kritik: Handlar om resursbrist – inte skärmar
Läraren Maria: ”Vi saknar folk på plats varje dag”
・Uppdaterad:
Bottenresultaten i Pisa-undersökningen har lett till starka reaktioner.
Samtidigt menar läraren Maria Wiman att politiken har fel fokus.
– Det är som att man försöker plåstra om ett benbrott, säger hon.
De senaste Pisa-resultaten visar att svenska elever når nya bottennivåer i läsförståelse och matematik. Reaktionerna har varit starka från politiskt håll, där Simona Mohamsson pekar ut skärmar som främsta boven. För grundskoleläraren Maria Wiman är varken resultatet eller reaktionerna förvånande.
– Nu ser man konsekvenserna av de elever som gått i ett system som krackelerar från grunden. Beskedet är sorgligt men inte förvånande, men mer kan man inte förvänta sig av en skola som är trasig, säger Maria Wiman.
Kräver ett bredare grepp
Hon menar att problemet snarare handlar om resurser och inte kan förenklas till att bara handla om skärmar, privatisering eller invandring.
– Det är som att man försöker plåstra om ett benbrott. I mångt och mycket är det en resursfråga, grejen är att vi saknar folk på plats varje dag, säger Maria Wiman.
Enligt henne handlar det inte särskilt mycket om hur undervisningen bedrivs utan om vilka möjligheter lärarna har att genomföra det man planerat. Liknande tongångar hörs från fackligt håll.
– Vi lärare har länge varnat för vad som händer när elever inte får stöd i tid, undervisningsgrupperna är för stora och lärarna inte får tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, i en kommentar.
I stället för att fastna i enstaka politiska förslag, skulle Maria Wiman önska att politikerna gemensamt tog fram en långsiktig lösning.
– Man borde inse att skolan är för viktig för att bli politiskt slagträ. Jag önskar att politikerna kunde kroka arm och lägga fram en tjugoårsplan för just nu tuggar det bara på, på samma trasiga sätt, säger hon.
”Man kan bli influencer”
Sam Andersson, som går i nionde klass på Härlandatjärnskolan i Göteborg, tycker att läsförståelsen kan vara klurig trots att han ofta har det lätt i skolan. Han förvånas inte av Pisa-resultaten, bland annat eftersom många i hans klass förlitar sig på AI och annan teknik.
– Jag märker att väldigt många har problem med att förstå vad olika saker faktiskt betyder och vad meningen bakom texterna är, säger han.
Rut Onerup går också i nian och beskriver undersökningen som ett tråkigt besked. Hon tycker att ny teknik och mer kunskap om lärande borde kunna leda till bättre resultat, men tror att en del elever inte ser det som särskilt viktigt att plugga.
– Jag tror att folk tänker att matte inte behövs för att man har kalkylator på telefonen. Eller att man inte behöver bra betyg för att man kan bli influencer eller något sånt, för att många jobb inte kräver det, säger hon.