Den spanska tidningen El País konstaterar att Pisa-resultaten är de sämsta någonsin för Spanien – och klart under både OCDE:s och EU:s medeltal. Särskilt illa är det när det gäller läsförståelsen, där Spanien nu bara får 451 poäng (mot Sveriges 485).
– Vi måste fortsätta arbeta med läsförståelsen, för det är grunden för allt. Om du inte förstår vad du läser, är det omöjligt att lösa en uppgift i matematik, fysik, kemi eller vilket annat ämne som helst, säger landets utbildningsminister Milagros Tolón till radiokanalen Cadena Ser.
I Spanien finns en tydlig geografisk faktor: I Madridregionen och flera regioner i norra Spanien är resultaten bättre än i andra delar av landet.
De autonoma regioner med mest dramatiska försämringar sedan förra mätningen är Valencia – där lärarna strejkat och hamnat i öppen konflikt med högerstyret – och Baskien.
Erik de la Reguera
Polen: Raset har dämpats
Polens resultat är blandade. Å ena sidan kan 24 procent av de polska 15-åringarna inte förstå vad de läser.
”För första gången har vi en generation som är kognitivt klart svagare än sina föräldrars generation”, säger Tomasz Gajderowicz, vid det institut som genomförde Pisa-2025-studien i Polen.
Å andra sidan har nedgången i Polen dämpats sedan 2022 och årets resultat ligger i nivå med den förra Pisa-studien.
Inom de tre områden som omfattas av Pisa-2025 – matematik, läsförståelse och naturvetenskap – ligger resultaten för polska 15-åringar över genomsnittet för elever i OECD-länderna och i EU.
Bland EU-länderna uppnådde elever i Estland och Finland bättre resultat i naturvetenskap än i Polen. Bara estniska 15-åringar hade bättre matematikkunskaper än sina polska jämnåriga, och vad gäller läsförståelse hamnade Polen strax efter Estland och Irland.
Michael Winiarski
England: Engelska tonåringars kunskaper sticker ut
Engelska tonåringar presterar bättre än de flesta jämnåriga i OECD och placerar landet på tredje plats i Europa. Störst framsteg gjordes inom naturvetenskap, men även läsförståelsen sticker ut.
Examinationerna är strikta och den engelska läroplanen mer fokuserad på sakkunskaper än på självledarskap och generella färdigheter. I början av 2010-talet genomförde den dåvarande konservativa regeringen en rad reformer som tvingade skolorna att fokusera på de akademiska kärnämnena. Man satsar också hårt på ljudningsmetoden för läsinlärning i tidiga år – engelska barn har skolplikt från det år de fyller fem.
Som svensk är det svårt att inte tänka att de goda resultaten också har något med allmän ordning och reda att göra. Konsekvenstrappan är glasklar och odiskutabel: förseningar, stök och ogjorda läxor = kvarsittning.
Sandra Stiskalo
Argentina: Rejält fall efter Mileis motorsåg
I Argentina har man länge varit stolt över landets utbildningssystem, som har hört till de främsta i Latinamerika. Men enligt Pisa-mätningen är landet nu omsprunget av Uruguay, Chile, Colombia, Mexiko, Brasilien och Peru.
Landet backar i samtliga ämnen (11 poäng mindre i matematik, 13 poäng mindre i naturvetenskap och 12 mindre i läsförståelse) och resultaten är inte bara lägre än 2022, utan även 2018.
I Argentina ser många en koppling till de senaste årens sparkrav. Högerradikalen Javier Milei höll i valrörelsen 2023 i en motorsåg på scen och lovade massiva nedskärningar i statsbudgeten.
Sedan han kom till makten har utbildningsbudgeten halverats. 54 procent av landets elever går nu på en skola där rektorn uppger att brist på läromedel, datorer eller laboratorieutrustning försvårar undervisningen, enligt OECD.
Erik de la Reguera
Nederländerna: Fortsatt fallande resultat
Även i Nederländerna pryder svarta rubriker medierna.
Nederländska 15-åringar har blivit allt sämre på att läsa och räkna, och även när det gäller naturvetenskap är resultaten fallande. Av de 6 600 elever som deltagit i Pisa-undersökningen klarar fyra av tio inte ens att läsa de enklaste texterna.
”Dessa elever kan på grund av sin svaga språk- och läsförmåga sannolikt fungera sämre i skolan och i samhället”, skriver de nederländska forskarna i rapporten som får stor uppmärksamhet i landet.
Dystert påpekas det att nederländska elever presterar ännu sämre än jämnåriga i andra jämförbara EU-länder. Trenden har varit nedgående i flera år, och inget tyder på att den håller på att vända.
Lina Lund
Israel: Rekordtapp skylls på kriget
Israel får sitt sämsta resultat sedan man gick med i Pisa-mätningarna år 2000. Det sammanlagda tappet i alla ämnen är det näst största av alla länder i undersökningen, efter Lettland.
Israeliska medier rapporterar att utbildningsminister Yoav Kischs medarbetare under de senaste dagarna har försökt få landets myndighet som har i uppdrag att följa och utvärdera den israeliska utbildningen, Rama, att presentera Pisa-resultaten på ett mer ”fördelaktigt” vis.
Detta följer på avslöjanden om att Kisch har förmått samma myndighet att inte presentera resultaten för landets nationella prov, vilka vanligen publiceras under våren.
– Skolorna har gjort sitt bästa under omständigheterna. Pisa återspeglar de förändringar som skett under de senaste tre åren och främst konsekvenserna av situationen här, av kriget, säger Yoav Kisch.
Emma Bouvin
Singapore: I topp för läsning – men försämring
Elever i Singapore har bäst läsförståelse, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Landet ligger även högt i övriga kategorier. I vetenskap och matematik får bara kinesiska barn, av de 91 undersökta länderna, högre resultat än 15-åringar från Singapore.
Generaldirektören för Singapores utbildningsmyndighet, Liew Wei Li, ser resultaten som bevis på ett lyckat utbildningssystem med nyfikna elever som vill lära sig om världen.
Men trots topplaceringen försämrades resultaten i läsning och matematik även i Singapore. Och skillnaden mellan elever som presterar bäst och sämst i undersökningen ökar i Singapore. Här ser Liew Wei Li utrymme för förbättring.
– Vi kommer att fortsätta hjälpa våra barn, oavsett deras bakgrund och utgångspunkt, att utvecklas och lära sig, säger hon till The Strait Times.
Marianne Björklund
Frankrike: Regeringen skyller på sociala medier
Även Frankrike backar i Pisa-mätningen, i synnerhet vad gäller läsförståelse och matematik. Landet ligger strax under OECD:s medeltal, och regeringen skyller på det ökade användandet av sociala medier.
– Sociala medier är intellektuella massförstörelsevapen. Nu har vi bevis för sambandet med skolresultat, hävdar utbildningsminister Edouard Geffray, som stöder Emmanuel Macrons krav på en 15-årsgräns i EU.
Men mätningen tydliggör också de stora socioekonomiska skillnaderna i Frankrikes skolsystem. I snitt skiljer 100 poäng i naturvetenskap mellan elever som tillhör de mest välbärgade hushållen (de övre 25 procenten) från elever som tillhör hushållen med minst resurser (de lägre 25 procenten).
Det är betydligt mer än OECD:s snitt (85 poäng). Klyftorna har minskat något de senaste åren, men främst på grund av att de välbärgade eleverna presterar sämre.
Erik de la Reguera
Norge: Markant försämring – ”mycket allvarligt”
Norge har fått sin egen Pisachock.
Resultaten i norska, matematik och naturvetenskap har försämrats markant sedan 2015.
Norge har hamnat under OECD-snittet i samtliga ämnen, precis som vid mätningen 2022.
41 procent av norska pojkar läser nu så dåligt att de har svårt att klara skolan.
Kunskapsminister Kari Nessa Nordtun beskriver resultatet som ”mycket allvarligt” och pekar på digitaliseringen som en möjlig orsak, enligt NRK. Hon beklagar också tidpunkten för rapporten – för norska politiker har lovat att avstå från debatt inför kung Haralds begravning.
— Om jag hade fått välja hade jag inte lagt fram dessa resultat i dag, säger hon.
Karin Eriksson
USA: Sämsta resultatet på 25 år
I USA ses siffrorna från Pisa som mycket oroande. Läsförståelsen bland landets 15-åringar har inte varit så dålig på 25 år. Även i matematik är resultaten bland de sämsta som har uppmätts.
– Våra barn är på fel spår när det gäller färdigheter som är helt nödvändiga för deras, och vår, framgång, säger Margaret Spellings som var utbildningsminister under president George W Bush, till New York Times.
Amerikanska kommentatorer ser kunskapsraset främst som en del i en kamp mot Kina – som ju får lysande resultat.
Bakgrunden till den minskade läsförståelsen tolkas huvudsakligen som en effekt av ökad skärmtid, sociala medier och AI. Många konstaterar också att covidpandemin, då många amerikanska skolor stängdes, fortfarande påverkar kunskapsnivåerna negativt.
Ingmar Nevéus
Fakta.Pisa-provet
• Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell kunskapsundersökning som genomförs av OECD.
● Totalt deltog 91 länder eller regioner i Pisa 2025, däribland samtliga 38 OECD-länder.
• Undersökningen mäter 15-åringars kunskaper och förmågor inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Ett av de tre ämnena är huvudområde vid varje mätning.
• Pisa genomfördes första gången år 2000 och har därefter normalt genomförts vart tredje år. De senaste undersökningarna genomfördes 2018, 2022 och 2025. Mätningen som skulle ha genomförts 2021 sköts upp ett år på grund av covid-19-pandemin.
• Från och med Pisa 2025 genomförs undersökningen vart fjärde år. Nästa Pisa-undersökning genomförs 2029.