Politiker, fackförbund liksom representanter för utbildningsväsendet, beskriver Sveriges resultat som ett stort misslyckande. Academedias Lotta Krus reagerar främst på resultaten inom läsförståelse.
– Det är nästan var tredje svensk 15-åring som inte når grundläggande nivå i läsning och det tycker jag vi måste ta på största allvar. Läsning är faktiskt grunden för allt fortsatt lärande för eleverna i slutändan och även för demokratin i samhället, säger hon till TT.
Olika förklaringar
Från politiskt håll har man varit snabb med att lansera olika förklaringar till att Sverige nu gör sitt sämsta resultat sedan testets start. Medan Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skriver på X att det är massinvandringens fel, lyfter utbildningsminister Simona Mohamsson (L) den ökade skärmtiden. ”Vi är mitt uppe i en skärmpandemi”, hävdar hon.
– Jag tror att det absolut kan spela roll, men det är ganska farligt att låsa sig vid det som enda förklaringsmodell, säger Lotta Krus.
Hon påpekar att vissa länder, som exempelvis Estland, nu verkar ha klarat den digitala utvecklingen samtidigt som man levererat goda läsresultat i undersökningen.
Tidiga insatser
Men vad konkret behövs för svensk del?
– Svensk skola behöver bli väldigt mycket bättre på att prioritera tidiga insatser, fokusera på språkutveckling och läsning i de tidiga åldrarna och sätta in insatser för de elever som halkar efter och inte utvecklas i förväntad takt.
Samtidigt uppger nästan hälften av 15-åringarna – 48 procent – att de använder AI-chattbotar i skolarbetet minst en gång i veckan. Detta kan vara tudelat, påpekar Lotta Krus utifrån hur eleverna använder sig av AI-lösningar.
– Men absolut att det är ett problem att den här utvecklingen går så fort att vi kanske inte riktigt hinner förstå, anpassa oss och hitta rätt metoder för att göra det på allra bästa sätt.