Sverige och Europa står inför den största industriella omställningen på flera generationer. Företag elektrifierar sina processer och vill etablera nya industrier samt investera i teknik som stärker konkurrenskraften och minskar beroendet av fossila bränslen.
Kapitalet finns. Tekniken finns. Företagen vill investera.
Under de senaste åren har energidebatten med rätta handlat om hur vi ska producera mer fossilfri el. Den diskussionen är viktig och måste fortsätta. Men om Sverige ska lyckas med nästa fas av elektrifieringen räcker det inte att producera mer el. Vi måste också kunna leverera den genom elnätet. Det kan låta som en teknisk detalj. Det är det inte. Tillgången till el och effekt håller på att bli en av de viktigaste konkurrensfaktorerna för var framtidens industri etableras.
Det är en förändring vi behöver ta på större allvar i Sverige. Historiskt lade tillgång till el och ett stabilt, väl utbyggt elnät grunden för en stark svensk industri. Fler svenska företag, däribland vi som dåvarande ASEA, erövrade världen med unik kunskap och unika produkter som utvecklats för den svenska elmarknaden.
Sedan har vi tappat.
En ny rapport om Europas elnät från Global Transmission Report, som Hitachi Energy medverkat till, visar omfattningen av den utmaning som väntar. När industri, transporter, uppvärmning och digital infrastruktur elektrifieras kommer efterfrågan på el att öka kraftigt. Samtidigt krävs mycket stora investeringar i Europas elnät fram till 2040, enligt EU-kommissionens beräkningar uppgår behovet till drygt 13 000 miljarder kronor.
Men utmaningen handlar inte bara om hur mycket som investeras. utan att säkerställa ett elsystem som kan leverera el där och när den behövs En industriinvestering kan beslutas på kort tid. Ett företag kan ha kapitalet, tekniken, kompetensen och kunderna på plats – men ändå behöva vänta många år på den nätkapacitet som krävs för att starta verksamheten.
Då blir elnätet inte längre en möjliggörare av tillväxt. Det blir en begränsning. Sverige har här ett exceptionellt utgångsläge. Vi har en stark industri, stora mängder fossilfri elproduktion och världsledande kompetens inom elektrifiering. Vi har dessutom en växande efterfrågan på el från industrier som vill ställa om sina processer. Det borde vara en enorm konkurrensfördel.
Men en fördel som inte kan omsättas i investeringar skapar i sig inget värde. Det är därför vi måste ändra vårt sätt att tänka kring elnätet. I dag är det lätt att se nätutbyggnad som något som ska följa efter den ekonomiska utvecklingen: först kommer företaget, sedan investeringen och därefter bygger vi den infrastruktur som behövs.
Det synsättet fungerar allt sämre. Om vi vet att elektrifieringen kommer att öka efterfrågan kraftigt måste vi våga bygga för framtidens ekonomi – inte bara för dagens elanvändning. Det betyder inte att vi ska bygga utan eftertanke. Det betyder att planeringen måste bli mer långsiktig och att beslutsprocesserna måste bli snabbare och mer förutsägbara.
Därför behöver nästa svenska regering, oavsett konstellation, prioritera fem avgörande områden
1. Öka takten. Korta tiden från identifierat behov till tillgänglig nätkapacitet. Tillståndsprocesser och planering måste bättre spegla den takt som industrin utvecklas i.
2. Smartare användning av nätet. Digitalisering, flexibilitet och bättre styrning kan frigöra kapacitet och göra det möjligt att ansluta fler verksamheter.
3. Stärkt nationell konkurrenskraft. Vi behöver planera elnätet som en del av vår industri- och tillväxtpolitik.
4. Stärk samarbetet. Sverige behöver både nationell samverkan och starkare europeiska förbindelser. När elsystemen blir mer sammankopplade, elproduktionen mer väderberoende och efterfrågan mer flexibel blir starkare förbindelser mellan länder allt viktigare. Europa behöver både mer elproduktion och ett elnät som kan transportera elen dit den skapar störst värde.
5. Ökad framförhållning. Samtidigt måste vi bygga den industriella kapacitet som krävs för själva nätutbyggnaden. Transformatorer, kablar och annan kritisk utrustning kan inte trollas fram när efterfrågan plötsligt ökar. Även här krävs långsiktighet.
Ingen aktör kan lösa detta ensam. Staten, nätföretagen, industrin, teknikleverantörerna och akademin behöver arbeta närmare tillsammans, så att investeringar i produktion, nät, kompetens och industriell kapacitet går i takt. Som teknikpartner i elnätets ekosystem ser vi hur digitalisering, automation och beprövad elnätsteknik kan bidra både till att använda dagens infrastruktur bättre och till att accelerera den utbyggnad som behövs.
I praktiken handlar detta om var nya jobb skapas, var unga människor ser en framtid och vilka svenska industrisamhällen som kan fortsätta utvecklas. Europa behöver investeringar för att stärka sin konkurrenskraft. Företagen är redo.
Det vore ett allvarligt strategiskt misstag att låta just elnäten bli den faktor som avgör vilka investeringar Sverige får – och vilka vi förlorar. Elnätet kan inte längre följa efter investeringarna. Det måste möjliggöra dem. För den nya industrikonkurrensen handlar inte enbart om vem som har bäst teknik eller mest kapital.
Den handlar om vem som kan säga: ”Ja – elen finns här när ni är redo att investera.” Det är ett erbjudande Sverige måste kunna ge.
Tobias Hansson, vd, Hitachi Energy Sverige