Varningsropen skallar från både nationalekonomer och storföretagare.
Såväl den moderata som socialdemokratiska finanspolitiken kan få svensk ekonomi på fall.
Både Ulf Kristersson och Magdalena Andersson spelar i valrörelsen ett högt spel med Sveriges statsfinanser.
Så lyder kritiken.
Statsministern och oppositionsledaren anses tävla med varandra i en oansvarig budgivning där överbuden inkluderar allt från fri tandvård, slopad förskoleavgift och sänkta inkomstskatter till högre pensioner, inflationssäkrad välfärd och sänkta kapitalskatter.
De båda statsministerkandidaterna överöser väljarna med dyra vallöften och expansiva stimulanser – trots att Sverige redan tagit sig ur lågkonjunkturen och är på väg mot goda ekonomiska tider.
Regeringen kritiseras därutöver för att ha cementerat en extremt underskottsbaserad finanspolitik.
Oppositionen anklagas för att vilja lösa Sveriges alla problem med höjda skatter och med regleringar som stryper ekonomisk tillväxt.
Bland de mest framträdande kritikerna finns ekonomiprofessorerna John Hassler och Lars Calmfors samt finansmannen Jacob Wallenberg.
John Hassler menar att Ulf Kristersson äventyrar Sveriges finanspolitiska trygghet genom att låna till breda satsningar och rycka på axlarna åt budgetunderskott och statsskuld.
Lars Calmfors ser det som ansvarslöst att Kristersson lovar sänkta skatter och ökade statliga utgifter i ett läge där Sverige har enorma kostnader för att stötta Ukraina och rusta upp försvaret.
Jacob Wallenberg står för den hittills tyngsta kritiken mot Magdalena Anderssons finanspolitik och har i Financial Times varnat för höjda skatter på bankvinster, förmögenheter och ISK-sparande.
Enligt Wallenberg kan det förstöra svenskt företagsklimat och hota Sveriges världsledande position bland startupföretag.
Dessutom är många näringslivsföreträdare kritiska till att Magdalena Andersson vill avskaffa karensdagar vid sjukdom. De betvivlar också att hon kan hejda Miljöpartiets krav på sänkt arbetstid med bibehållen lön. Och de befarar att kortare arbetstid kan bli valrörelsens allra dyraste reform.
Om man hårdrar kritiken kan man säga att valet står mellan ansvarslösa socialdemokratiska skattehöjningar och en lika oansvarig moderat underskottspolitik.
Men både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson avvisar bestämt att de inte skulle värna Sveriges starka statsfinanser.
Enligt Andersson är hennes finanspolitik mer mogen och rättvis för Sverige än den linje som Ulf Kristersson driver.
Hon har skriftligen lovat att ingen med ”normal inkomst” – under 70 000 kronor i månaden – ska få höjd skatt. Eventuella skattehöjningar ska bara riktas mot de allra rikaste och mot stora kapitalinkomster. Men hon tar tydligt avstånd från alla förslag om en ”miljardärsskatt” mot 500 svenskar med stora privata förmögenheter.
Dessutom pekar hon på att Socialdemokraterna alltid månat om att regeringens politik inte ska skada näringslivet och att Sverige under S-ledda regeringar alltid haft en hög bnp-tillväxt.
Enligt Ulf Kristersson är budgetunderskotten i svensk ekonomi en tillfällig företeelse. Regeringen har lånat pengar för att hantera en djup ekonomisk kris och bygga upp grundläggande funktioner inom försvar, infrastruktur och rättsväsende.
Han menar att lånen går till investeringar som inte kan vänta – och att finanspolitiken följer det balansmål som ersätter tidigare överskottsmål.
Plus och minus ska gå ihop över en konjunkturcykel, inte under varje enskilt år.
Sveriges statsfinanser gick senast med överskott under 2023. Statsskulden har ökat från 1 250 till 1 265 miljarder kronor sedan statens budgetunderskott uppgått till 104 respektive 102 miljarder kronor under 2024 och 2025. I år väntas underskottet fördubblas till 210 miljarder kronor.
Samtidigt minskar dock statsskulden, mätt som andel av Sveriges bnp. Men risken är stor att den ökar under kommande år.
Ulf Kristersson säger sig dock ha en plan för att snabbt vända underskott till överskott. När vi går in i högkonjunktur under 2027 ska tillfälliga stödåtgärder fasas ut, bland annat sänkt bränsleskatt och högre jordbruksstöd. Sänkta inkomstskatter ska få fler i arbete.
Det ska ge högre skatteintäkter och ett krympt budgetunderskott. På så sätt ska statens utgifter hållas hårdare inom fastställda utgiftstak.
Det pågår ett högt spel med Sveriges statsfinanser.
Först efter valet får vi veta om det är Andersson eller Kristersson som räknar rätt i sina kalkyler.