Statliga vårdpengar kan ha betalats ut på fel grunder – nya siffror ger annan bild
Regeringen har satsat flera miljarder på att korta vårdköerna. Men nya siffror visar betydligt mindre effekt av satsningen på gråstarrsoperationer än den officiella statistiken – och pekar på att statliga pengar kan ha fördelats på felaktiga grunder.
Flera regeringar har genom åren använt riktade statsbidrag för att korta vårdköerna.
Under 2025 satsade Tidöregeringen pengar på operationer av grå starr, höftproteser och framfall, i två steg. I den prestationsbaserade delen fick regionerna ersättning för ökningar av antalet operationer jämfört med ett genomsnitt för åren 2022–2024.
Underlaget för att räkna fram ersättningen var uppgifter från Patientregistret, dit vårdgivare själva rapporterar in.
Felaktiga utbetalningar
För ett av områdena – grå starr – visar registret att antalet operationer ökade med 13 procent under 2025 jämfört med jämförelseperioden.
Men Nationella Kataraktregistret, ett kvalitetsregister för gråstarrsoperationer med högre täckningsgrad, ger en annan bild. Där syns en ökning på bara tre procent.
– Det här tyder på att statliga bidrag har betalats ut på felaktiga grunder, säger Tomas Bro, styrgruppsmedlem i Kataraktregistret.
Enligt Tomas Bro kan den högre ökningen i Patientregistret bero på förbättrad inrapportering under 2025, då ersättningen kopplades till ökad produktion.
Socialstyrelsen pekar på samma osäkerhet. I sin slutredovisning skriver myndigheten att den inte kan utesluta att ökningen beror på förbättrad inrapportering snarare än en ökning av operationer.
Ministern delar bilden
Även regionernas återrapportering visar att det finns osäkerheter i underlaget. Region Västernorrland skriver exempelvis att deras siffror behöver tolkas ”med mycket stor försiktighet”.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) utesluter inte att ökningen kan bero på en ökad inrapportering, men ser inte något större problem med det.
– Det värsta som kan hända är att en region får lite mer pengar än vad den borde ha fått, säger hon.
Samtidigt är det oklart om satsningen ökat antalet operationer alls. Kataraktregistret visar en genomsnittlig ökning på fyra procent per år det senaste decenniet.
Tomas Bro anser att skillnaden mellan registren visar vikten av att ha tillförlitliga siffror. Elisabet Lann håller med.
– Det här sätter ljuset på ett problem vi haft i många år i svensk sjukvård: att vi faktiskt inte har haft koll. Och på det här området händer det mycket nu, säger hon.
– Koll är just det vi tycker att vi har i Kataraktregistret, svarar Tomas Bro.
Om Nationella Kataraktregistret
Startade 1992 och registrerar bland annat väntetider till operation för grå starr och patienternas synförmåga före operation.
Uppgifterna rapporteras in av de kliniker som utför kataraktoperationerna.
Registret har certifieringsnivå 1, den högsta nivån för nationella kvalitetsregister i Sverige.
Jämförelser har visat att Nationella Kataraktregistret har högre täckning av kataraktoperationer än Patientregistret.
I Sverige finns drygt 150 nationella kvalitetsregister. De används för att följa och förbättra vårdens kvalitet, ta fram statistik och bedriva forskning inom hälso- och sjukvården.
Källa: SKR, Socialstyrelsen och Nationella Kataraktregistret
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.