Slutreplik
Det är talande att inget av de partier som vill förbjuda eller fasa ut aktiebolag i skolan har presenterat en trovärdig plan för de 330 000 elever som berörs. Att påstå att skolorna kan byta driftsform är inget svar. Vem ska ta över ägande, lån, lokaler, anställningar och investeringar? Vem finansierar omställningen och hur ska kommunerna ersätta den kapacitet som riskerar att försvinna? Risken är inte att elever står på gatan nästa morgon, utan att följden blir färre skolor, bruten kontinuitet och stora kostnader som någon måste bära.
Norge utredde en bred utfasning av kommersiella välfärdsaktörer men gick inte vidare, när konsekvenserna för bland annat kapacitet, investeringar och kontinuitet blev tydliga. Landets föräldrar och elever förtjänar tydliga besked – inte mer politisk retorik och fromma förhoppningar om att allt kan fortsätta som vanligt.
Underförstått menar de att den som väljer en skola i aktiebolagsform inte vet sitt barns bästa
När Tankesmedjan Balans och andra kritiker påstår att aktiebolagsdrivna friskolor alltid sätter vinsten före elevernas utbildning underkänner de samtidigt föräldrars förmåga att fatta välgrundade beslut. Underförstått menar de att den som väljer en skola i aktiebolagsform inte vet sitt barns bästa.
Valet av skola är stort och viktigt för många föräldrar. I dag finns goda möjligheter att undersöka skolans pedagogik och profil, ta reda på andelen behöriga lärare, besöka öppna hus och prata med föräldrar som redan har barn där. Därefter utvärderas beslutet varje dag under barnets skolgång. Ingen skola är garanterad sina elever. Förtroendet måste förtjänas över tid.
Att 72,5 procent av de fristående grund- och gymnasieskolorna drivs som aktiebolag handlar inte om girighet. Aktiebolaget är en tydlig och ändamålsenlig associationsform för att bygga en långsiktigt stabil verksamhet. Det är också en associationsform som kommuner och regioner själva ofta använder för sina bolag.
Mer rättvist skolval
Marcus Larsson framställer ett förbud mot de stora skolkoncernerna som ett sätt att skydda de små skolorna. Vad han förbiser är att även många mindre friskolor drivs som aktiebolag. Varken småskalighet eller kvalitet sitter i driftsformen.
Det finns reformer som kan förbättra dagens system, såsom ett mer rättvist skolval och en stabilare finansiering. Men de hårdaste kritikerna vill inte utveckla systemet – de vill avveckla det. Därför är det oroande att en seriös konsekvensanalys fortfarande lyser med sin frånvaro. Den som vill förbjuda den vanligaste driftsformen bland landets friskolor behöver förklara hur det skulle ge fler elever en bättre utbildning.
Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning