Funkar minoritetspolitiken i Sverige? Så svarar partier
SVT Uutiset frågade riksdagspartierna hur de anser att minoritetspolitiken fungerar i Sverige. Inget parti ansåg att politiken fungerar mycket bra.
SVT Uutisets enkät visar att riksdagspartierna har olika uppfattningar om hur minoritetspolitiken fungerar i dagsläget. Oppositionspartierna bedömer den nuvarande minoritetspolitiken mer negativt än partierna i Tidösamarbetet. Kristdemokraterna gav det bästa betyget och Vänsterpartiet det sämsta.
Det här lovar partierna att satsa på
Vi frågade också partierna vilka minoritetspolitiska frågor de tänker prioritera, om de ingår i nästa regering. I svaren betonas skyddet för minoritetsspråken, arbetet mot rasism och hatbrott samt stärkta möjligheter för samerna att påverka.
Så gjordes enkäten
I början av juli skickade SVT Uutiset ut en enkät till samtliga riksdagspartier, där de fick bedöma hur minoritetspolitiken fungerar i Sverige. Alla åtta partier svarade på enkäten. Svarstiden var fyra veckor.
Se i videon vad partierna vill satsa på om de är med i nästa regering.
Så svarade Riksdagspartierna I SVT:s enkät
Hur fungerar minoritetspolitiken i Sverige?
C: Minoritetspolitiken i Sverige har betydande brister och behöver förstärkas på flera fronter. Vi anser att rättigheter som tas för givna av majoritetssamhället ständigt utmanas och ifrågasätts för minoritetsgrupper, och att nuvarande system inte fullt ut skyddar dessa grupper mot diskriminering eller säkerställer deras delaktighet i samhället. Målet är att gå från ett system där rättigheter ofta ställs mot andra intressen till ett där alla gruppers inflytande och samtycke är en integrerad och självklar del av beslutsprocesserna.
L: Kommentar: Liberalerna anser att den svenska minoritetspolitiken har stärkts under de senaste decennierna, inte minst genom utbyggnaden av förvaltningsområdena för finska och samiska, reformer som liberalerna varit drivande bakom. Samtidigt finns det fortfarande betydande utmaningar i genomförandet. Många kommuner och regioner lever inte fullt upp till lagstiftningens intentioner, kunskapen om de nationella minoriteternas rättigheter varierar och informationen når inte alltid fram till berörda grupper. Liberalerna vill därför se ett mer konsekvent genomförande av minoritetslagen, stärkt kunskap om de nationella minoriteterna i hela samhället och en bättre samordning mellan minoritetspolitiken och annan relevant lagstiftning, såsom skollagen.
MP: Miljöpartiet står upp för de nationella minoriteternas rättigheter och har sedan länge drivit på för en högre ambition i minoritetspolitiken och gör det fortsatt. Under tiden i regering gjorde vi en storsatsning på nationella minoriteters språk och kultur med nya språkcentrum och stärkta minoritetsbibliotek. Vi vill se en politik för de nationella minoriteterna som bygger på långsiktighet och förutsägbarhet. Bara så stärker vi gruppernas självbestämmande och egenmakt, deras rätt till språk och kultur och möjlighet att leva i Sverige på jämlika villkor. Dessvärre kan vi konstatera att den nuvarande regeringen är ointresserad av att driva en politik som stärker och främjar de nationella minoriteterna. Bland annat har de kraftigt dragit ner på finansieringen till språkcentrum, resursbibliotek, organisationer och förvaltningsområden. Mot den bakgrunden har utvecklingen av minoritetspolitiken i Sverige backat. Med regeringens politik försämras de nationella minoriteternas möjlighet att utöva sin kultur och sitt språk, vilket i längden leder till tystnad och osynliggörande och spär på ojämlikheten i vårt land.
KD: Vi ser många styrkor med minoritetspolitiken men även vissa svagheter. Vi har kommit långt men måste fortsätta arbetet. Bland annat vill vi förbättra modersmålsundervisningen och är starka förespråkare för att bland annat samiska kvarlevor ska återlämnas, för att nämna några exempel.
SD: På det stora hela fungerar minoritetspolitiken väl och ger ett viktigt skydd för nationella minoriteters språk, kultur och rättigheter. Samtidigt finns utmaningar, särskilt när det gäller jakt- och fiskerättigheter i norra Sverige. Dagens ordning kan upplevas missgynna både samer som inte är medlemmar i en sameby och boende i Norrbotten som får sina möjligheter till jakt och fiske begränsade.
V: Trots att Sverige ratificerat olika internationella avtal och därmed förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion, så återstår mycket att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. De nationella minoriteternas kultur är underfinansierad och infrastrukturen är svag. Det är ett fåtal kommuner och regioner lever upp till lagens krav på ett grundskydd för minoritetsbefolkningen och minoritetsspråken. Kommunerna kan i dag bryta mot lagen utan några konsekvenser bl.a. eftersom tillsynsansvaret inte fungerar. Minoritetspolitiken måste därför återupprättas och förstärkas. Detta är helt avgörande för att rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen ska stärkas generellt. Vi har därför avvisat regeringens kraftiga sänkning av anslaget för de nationella minoriteterna från och med 2025. Vi anser att de s.k. tidsbegränsade medlen bör permanentas. I vår skuggbudgetmotion har vi satsat medel för att återupprätta politiken. Vi har också föreslagit en särskild satsning i syfte att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna.
M: Vi anser att minoritetspolitiken sammantaget fungerar väl men är medvetna om att det finns saker som kan bli bättre. Och eftersom samhället är i ständig förändring är det inget konstigt i att minoritetspolitiken behöver förändras över tid.
S: Minoritetspolitiken har under mandatperioden fått stå tillbaka, något vi beklagar. Vi har därför i vår budgetmotion för 2026 bland annat föreslagit en förstärkning av grundanslaget till minoritetspolitiken, mer pengar till språkcentren för minoritetsspråken och att satsningarna på de nationella minoritetsspråken och minoritetsbiblioteken ska stärkas och permanentas.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.