Stockholmsregionen står för nästan hälften av statens skatteintäkter på jobb samtidigt som vi utgör mindre än en fjärdedel av Sveriges befolkning. Att finansiera ökade bidrag genom att höja skatterna för stockholmarna kan därför vid första anblick framstå som logiskt.
Men analysen bygger på en förlegad bild. Historiskt har Stockholm varit Sveriges tillväxtmotor, där nya jobb, företag och investeringar skapats och bidragit till välstånd i hela landet. Nu har motorn börjat hacka.
Den som tror att Stockholm fortfarande präglas av låg arbetslöshet och att människor självklart flyttar hit för jobb och karriär lever kvar i en gammal verklighetsbild. Arbetslösheten, som historiskt legat betydligt under rikssnittet, ligger nu omkring en halv procentenhet över riket.
Samtidigt har en miljon avgångar i kollektivtrafiken dragits in och bilköerna ökar. Det gör det svårare att ta sig till jobbet, svårare för företag att rekrytera och svårare för familjer att få vardagen att gå ihop. Region Stockholm räknar dessutom med att omkring 50 000 personer de kommande tio åren kommer att flytta från länet till andra delar av Sverige.
Det är mot den bakgrunden Socialdemokraternas nya skatteförslag måste bedömas. Många av de skatter Socialdemokraterna föreslår är skadliga, men den mest cyniska. är den nya bolåneskatten. I praktiken är det ett omarbetat förslag till en ny fastighetsskatt.
Skatten ska betalas av den som arbetar och är frisk, men också av den som blivit sjuk, gått i pension eller precis fått barn. Den tar ingen hänsyn till att människors inkomster och livssituation förändras.
Moderaterna anser att hemmet ska vara en trygg plats, inte ett objekt för politikens rovdrift. En bostad kan inte säljas i delar när skatten stiger. Blir skatten för dyr går det inte att sälja ett fönster eller halva hallen för att finansiera den.
För den som lånar till en villa i Stockholms län kan förslaget innebära uppemot 34 000 kronor i ökade kostnader per år och för en lägenhet i Stockholms stad 17 000 kronor. För bostadsrättsägaren riskerar effekten dessutom att bli dubbel när även föreningens lånekostnader pressar upp avgiften.
Många stockholmare minns åren med Magdalena Anderssons kaosinflation, när räntorna steg kraftigt och hushållens boendekostnader mångdubblades. Den nya skatten har en mörk baksida. Om skatteintäkterna ska hållas uppe blir en hög räntenivå en del av själva skattebasen. Det skapar ett märkligt incitament där högre räntor samtidigt ger högre skatteintäkter. Politiken borde tvärtom vara inriktad på låg inflation, stabila räntor och lägre kostnader för hushållen.
Bostaden är för de flesta människor livets största investering. När boendekostnaderna ökar minskar köparnas betalningsutrymme och bostadspriserna riskerar att pressas. Enligt en studie från Riksbanken innebär en ökning av bolåneräntan med en procentenhet att bostadspriserna minskar med omkring sex procent. I Stockholm kan det handla om hundratusentals kronor i värde som försvinner. För den som måste flytta, skiljer sig eller byta bostad kan konsekvenserna bli mycket stora.
Socialdemokraternas högre skatter på arbete, sparande och boende riskerar att förstärka en utveckling som Stockholm måste bryta. När färre människor arbetar, när det blir dyrare att bo och när människor och företag väljer bort Stockholmsregionen är det inte bara ett problem för Stockholm. Det är ett problem för hela Sverige.
Moderaterna har valt en annan väg. Vi har lagt fram en plan för att Sverige inom tio år ska bli EU:s rikaste land. Det kräver att det lönar sig att arbeta och spara, att människor vågar investera i ett hem och att våra mest produktiva regioner får möjlighet att växa.
Sverige blir inte rikare av att göra Stockholm fattigare. Ska hela landet växa måste också Sveriges tillväxtmotor få kraft att växa.
Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd, Stockholms stad
Axel Conradi, oppositionsregionråd, Region Stockholm
Stina Lundgren, kommunstyrelsens ordförande, Botkyrka kommun
Johanna Hornberger, kommunstyrelsens ordförande, Danderyd kommun
Jessica Aftén Moback, oppositionsråd, Ekerö kommun
Sven Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande, Haninge kommun
Love Bergström, oppositionsråd, Huddinge kommun
Daniel Källenfors, kommunstyrelsens ordförande, Lidingö kommun
Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande, Nacka kommun
Staffan Tjörnhammar, oppositionsråd, Norrtälje kommun
Johan Hägglöf, oppositionsråd, Nykvarn kommun
Marcus Svinhufvud, kommunstyrelsens ordförande, Nynäshamn kommun
Rickard Livén, oppositionsråd, Salem kommun
Mattias Askerson, lommunstyrelsens ordförande, Sigtuna kommun
Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande, Sollentuna kommun
Lars Rådén, oppositionsråd, Solna kommun
Gustaf Reinfeldt, oppositionsråd, Sundbyberg kommun
Fredrik Bergkuist, kommunstyrelsens 1:a vice ordförande, Tyresö kommun
Erik Andersson, kommunstyrelsens ordförande, Täby kommun
Annika Friberg, kommunstyrelsens ordförande, Upplands Bro
Oskar Weinmar, oppositionsråd, Upplands Väsby kommun
Johan Skog, kommunstyrelsens ordförande, Vallentuna kommun
Tina Runhem, kommunstyrelsens ordförande, Vaxholm kommun
Deshira Flankör, oppositionsråd, Värmdö kommun
Richard Orgård,kommunstyrelsens ordförande, Österåker kommun