OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 ger besked om hur 15-åringar i 91 länder och regioner presterar i naturvetenskap, läsning och matematik. För svensk del är resultaten en kalldusch, visar den internationella rapporten som TT tagit del av.
Tappet är störst i läsförståelse (-21 poäng) och matematik (-18 poäng), medan nedgången i naturvetenskap (-8 poäng) är mindre. 20 poäng motsvarar ungefär ett års lärande.
– En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik. Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Svårt med enkel text
Trots de kraftigt försämrade resultaten ligger Sverige på, och inte under, OECD-snittet i samtliga tre områden. Förklaringen är att en lång rad andra länder också backar.
Tydligast är det i läsförståelse, där även starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea hör till de många som tappat sedan den föregående Pisaundersökningen, 2022. I Norden får samtliga fem länder sämre resultat på alla tre kunskapsområden.
Andelen 15-åringar som presterar lågt på alla tre områden ligger nu på 19,4 procent i Sverige och 19,7 procent i OECD. Det innebär att nästan var femte elev har svårt att både läsa en enkel text och tolka enkla data.
Tittar man på områdena var för sig är andelarna med väldigt svaga kunskaper ännu högre. I läsförmåga till exempel klarar 31 procent av de svenska eleverna inte mer än de allra enklaste texter, samma som OECD-snittet.
Stora skillnader mellan pojkar och flickor
Skillnaderna i resultaten varierar samtidigt stort mellan flickor och pojkar i Sverige.
– Flickor och pojkar presterar på samma nivå i matematik. Medan flickor presterar 41 poäng bättre än pojkar i läsförståelse och 12 poäng i naturvetenskap. Det är ett mönster som känns igen från tidigare mätningar, säger Skolverkets projektledare Emma Holmberg.
Samtidigt har skillnaden i resultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder stora. En stor andel av de som inte når de grundläggande nivåerna i samtliga ämnen utgörs av elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.
I den gruppen är det 38 procent som inte klarar grundnivån i naturkunskap, i läsförståelse är den siffran 45 procent och i matematik 49 procent.
Motsvarande andelar som inte klarar nivån bland elever med mer gynnsam bakgrund är 13, 17 respektive 19 procent.
– Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte, och det ser nästan lika illa ut för läsförståelsen. Så ska det inte se ut i svensk skola, säger Anna Castberg.
En ny trend i årets mätning är samtidigt att klyftan i resultat har minskat mellan dessa två grupper.
– Det är en följd av att elever från en gynnsam socioekonomisk bakgrund har försämrat sina resultat betydligt, säger skolverkets analyschef analyschef Anna Castberg.
Läsningen en grund
Den försämrade läsförmågan är särskilt oroande, eftersom den är avgörande för hur eleverna kan prestera i andra ämnen, skriver OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher i sin analys.
Han ser en kombination av förklaringar: mer läsning på skärm och mindre fördjupad läsning, minskad läsning för nöjes skull, minskad förmåga till fokus och förändrade inställningar till lärande och skola. Uppgiften för utbildningsansvariga är därför att väcka ungas läsintresse på nytt.
Utbildningsministern: Skärmtidens effekt
Simona Mohamsson (L), utbildnings och integrationsminister kommenterar Pisa-mätningen på en pressträff tillsammans med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
– Det är uppenbart att den ökade skärmtiden och minskande läsandet fått effekt, säger utbildningsminister Simona Mohamsson.
Ministern betonar att utvecklingen gäller för samtliga OECD-länder och säger att detta riskerar att hota välståndet, konkurrenskraften och framtidens tillväxt i hela Europa.
– Det är tydligt att den här den här skärmpandemin och läskrisen som följer i dess spår har drabbat hela OECD. Inte heller de högpresterande länderna kommer undan detta, säger Lotta Edholm.
Anders Ygeman, Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson skriver i en kommentar på X:
”Pisa-undersökningen visar på ett massivt skolmisslyckande för regeringen.
Vi har nu de lägsta nivåerna som någonsin har uppmätts för Sverige i Pisa-undersökningen. Tidöregeringens skolpolitik har havererat.”