Kritik mot regeringens riktade kösatsning – ”överskjutning till lägre prioriterade patienter”
Regeringens miljardstöd för specifika operationer har lett till att patienter med större medicinska behov fått stå tillbaka, det framgår av regionernas redovisningar till Socialstyrelsen. Flera regioner kritiserar satsningens utformning och varnar för att den försvårar deras prioriteringsarbete.
– Om regionerna frångår behovsprincipen begår de grova fel, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).
Under 2025 fick regionerna riktade statsbidrag för att öka antalet operationer av grå starr, höftproteser och framfall och därmed korta vårdköerna. Nästan alla regioner anser att satsningen har bidragit till kortare väntetider, enligt Socialstyrelsens slutredovsining. Framför allt har fler patienter kunnat få vård hos andra vårdgivare.
Men i flera regioner har satsningen samtidigt påverkat vilka patienter som prioriteras. Det framgår av regionernas återrapportering till Socialstyrelsen, som SVT Nyheter har gått igenom.
Totalt skriver 16 av 21 regioner att den riktade satsningen har lett till eller riskerar att leda till att annan vård får stå tillbaka, däribland vård för patienter med större medicinska behov.
Andra patienter påverkades
I Värmland skriver regionen att prestationskravet ledde till en ”viss undanträngningseffekt” inom ögonsjukvården och att mer medicinskt prioriterade patienter påverkades.
I Dalarna behövde planerade operationer omprioriteras när höftoperationer bedömdes som mer angelägna. Även Blekinge beskriver en ”viss undanträngningseffekt”.
”Sammanfattningsvis så ser vi att detta ger problem med att säkerställa jämlik vård”, skriver Region Jämtland Härjedalen.
Kritiken ligger i linje med tidigare varningar från bland andra Sveriges Kommuner och Regioner och Läkarförbundet.
”Inte vinstdrivande företag”
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) säger att man valt områden där det finns ledig kapacitet, och att satsningen inte ska leda till undanträngning.
– Jag vill påminna om att regionerna inte är vinstdrivande företag. Om de drivs av ekonomiska incitament och frångår behovsprincipen så begår de grova fel, säger hon.
Flera regioner som SVT varit i kontakt med säger att de tar ansvar för prioriteringarna, men att kort framförhållning har försvårat arbetet och att det är svårt att tacka nej till statliga pengar när ekonomin är pressad och invånarna förväntar sig satsningar.
Långsiktiga och generella statsbidrag menar de skulle minska risken för undanträngning och felprioriteringar. Lann menar att regionerna redan får det.
– Det här är bara en liten del av vår satsning på ökad tillgänglighet, säger hon.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.