Sonny Mirs företag Terra Nex bygger en egen språkmodell, Tnex – samma sorts teknik som ligger bakom Chat GPT. Skillnaden är att Tnex byggs för svenska och andra europeiska språk, som de stora amerikanska modellerna ofta hanterar sämre.
För att utveckla en större AI-produkt behövs datorer som räknar dygnet runt och den datorkraften är det dyraste ett sådant AI-företag har. Terra Nex har tränat sin AI på två av Europas kraftfullaste superdatorer, de finska och italienska AI-fabrikerna.
Det var Mimer, Sveriges AI-fabrik, som tipsade Terra Nex om möjligheten. Men själva datorkraften är europeisk – bolaget ansökte själv via EU-samarbetet Euro HPC, där länderna delar på sina superdatorer.
Den tid som Terra Nex tilldelades var värd 4,45 miljoner euro, omkring 49 miljoner kronor. Men det är inga pengar bolaget fått utan ett uppskattat värde på den datortid som bolaget har använt gratis.
”Skulle vi köpt motsvarande av Amazon, Google eller Microsoft hade det kostat tiotals miljoner”, säger Sonny Mir.
Bakom Mimer står Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise, med pengar från svenska staten och EU. En egen superdator byggs nu i Linköping och ska stå klar nästa år. Tills dess får de svenska företagen låna kraft av nio andra superdatorer runt om i Europa, som alla ingår i den europeiska AI-fabrikssatsningen.
Tanken är enkel, förklarar Petra Dalunde, som ansvarar för delar av Mimer: Små företag ska slippa lägga sina pengar på datorkraft.
”De ska lägga pengarna på att anställa folk, utveckla sin produkt och hitta kunder. Inte på datorkraften, för då går pengarna till de stora amerikanska bolagen. Och då hamnar företagens data där också. Det vill vi inte”, säger hon.
Idén föddes ur ett problem. EU byggde superdatorer för forskning, men forskarna använde dem inte fullt ut. Då släpptes också företagen in.
”Förr kunde det ta tre månader att få igenom en ansökan, med långa ansökningsblanketter som skulle fyllas i. Sverige var, trots detta, ett av de länder som var bäst på att få in de små bolagen. Det väckte ett stort intresse här”, säger Petra Dalunde.
EU satsar nu omkring 200 miljarder euro på AI för att stärka oberoendet gentemot USA och Kina samt öka den europeiska AI-kompetensen. Hittills har ett hundratal företag fått hjälp av Mimer och ytterligare 300 kunder befinner sig i Mimers pipeline. De allra flesta är innovativa mindre bolag eller uppstartsbolag. Ingen har hittills fått nej.
”Ibland är ambitionsnivån väldigt hög. Vi har en kvinnlig grundare som till och med slog i taket hos Leonardo (den italienska AI-fabriken) och gjorde slut på sin tilldelade datorkraft. Hon hade använt så mycket att hon fick ställa sig sist i kön och vänta. Men nu är hon igång igen”, berättar Petra Dalunde.
Mimer finns inte bara i Linköping och Stockholm, betonar hon, utan har medarbetare på flera håll i landet och åker regelbundet ut på turné runt om i Sverige.
”Det är viktigt att hela Sverige känner att det är vår AI-fabrik, inte en lokal grej i två städer”, säger Petra Dalunde.
Men gratis datorkraft är inte samma sak som pengar i kassan, påpekar Sonny Mir.
”Det betalar inte löner, sälj eller juridik. Det är ett starkt stöd, men ingen ersättning för riktiga pengar”, säger han.
Och de riktiga pengarna kommer hellre från USA än från Sverige. Det är därifrån intresset för Terra Nex har varit störst.
”Vi har fått fler förfrågningar från amerikanska investerare än från svenska. Men om vi bygger tekniken här i Europa, medan pengarna och ägandet hamnar i USA, vem äger då till slut den europeiska AI:n?”, säger Sonny Mir.
Petra Dalunde känner igen problemet. Att amerikanskt kapital köper upp europeiska bolag ser hon ändå inte bara som något dåligt.
”Grundarna som gör exit lär sig att bygga företag och blir bättre och bättre på det. Det i sig stärker hela ekosystemet. Visst är det sorgligt när de lämnar, men då får vi väl bli bättre så att de vill stanna”, säger hon.
Om satsningen lönar sig ska mätas på två sätt: Om den får ekonomin att växa och om den svenska arbetskraftens kompetens inom AI stärks. Mimer har knutit till sig en forskare som granskar på vilket sätt och i vilken rad målen nås.
Men oavsett vad forskaren kommer fram till hänger Mimers framtid på något annat – finansieringen. De räcker i dag bara till våren 2028, ungefär ett år efter att den egna superdatorn har tagits i drift. I juli öppnar EU dessutom nästa steg i satsningen, på ännu större, så kallade Giga-fabriker, och Petra Dalunde hoppas att det banar väg för en fortsättning.
”Blir det ingen förlängning blir jag väldigt förvånad eftersom det ser ut så hos de flesta av de 19 AI-fabrikerna. Då har vi ju äntligen de här nya resurserna på plats”, säger hon.