Padelbanorna är borta. I den 2.800 kvadratmeter stora anläggningen utanför Enköping bygger Blue Red Gold tre årstider under samma tak. Lådor med krokusknölar ska flyttas från sommarvärme via höstblomning till en simulerad vårvinter.
Den nya fabriken ersätter lokalerna i en gammal glassfabrik i Strängnäs. Bolaget grundades 2021 av Mikael Öhman. Nu ska inomhusodlingen växlas upp till industriell produktion.
”Vi behövde en ordentlig fabrik där vi kunde skala. Nu har vi satt odlingsprocesserna, förbättrat automationen och fått teamet på plats”, säger han.
På fält blir det en skörd om året. Med de tre klimatzonerna siktar Blue Red Gold på två till fyra.
Fler skördar ger fler blommor att plocka. För att få ekonomi i svensk produktion måste plockningen automatiseras. Intill Mikael Öhman står bolagets första robot. Nu byggs installationen om för större volymer. Även vägen från skörd till kund har lagts om.
”Att börja att sälja direkt till konsument var en av de dyraste missarna vi gjort”, säger Mikael Öhman.
Planen var att sälja hela saffranstrådar i små premiumförpackningar. Förpackningen blev det första hindret.
”Jag kontaktade 14 bolag. Nästan alla hade en lösning om vi sålde pulver. Bara ett var berett att utveckla något för hela trådar och det skulle kosta en förmögenhet”, säger Mikael Öhman.
Det var bara den första kostnaden.
”Vi såg att produkten passar bättre för företagskunder. Deras problem handlar bland annat om kvalitet, spårbarhet och tillgång”, säger Nastaran Baleng-Soultani, som tillträdde som vd i början av 2025.
På företagsmarknaden är samtalen färre och mer tekniska, men volymerna betydligt större. Bolaget för just nu samtal med två aktörer, en i Spanien och en i Frankrike, båda inom extraktion och medicinska tillämpningar.
”Var och en av dem köper mer saffran på ett år än hela Sverige förbrukar”, berättar Mikael Öhman.
Sverige förbrukar omkring tre ton om året, främst till julbaket. Globalt drivs tillväxten av andra användningsområden. Blue Red Gold räknar med att efterfrågan ökar från omkring 450 ton till 900 ton på fem år.
”Snabbast växer de medicinska tillämpningarna”, säger Nastaran Baleng-Soultani.
Det handlar om saffransextrakt och kosttillskott inom områden som hälsooptimering, longevity och så kallad healthspan, alltså fler friska år. Produkterna säljs redan som droppar, tabletter och gummies, alltså i tuggbart format liknande vingummi.
”I östvärlden har saffran använts som medicin länge. Det nya är intresset i väst och att det kommer alltmer forskning”, säger hon.
Samtidigt är produktionen sårbar. Blue Red Gold uppskattar att omkring 90 procent av världens saffran kommer från Iran, även om ompackning i olika länder gör andelen osäker. Där sjunker grundvattnet och odlingarna flyttar västerut. Enligt Nastaran Baleng-Soultani kräver industrikunderna jämn kvalitet, full spårbarhet och en råvara utan bekämpningsmedel.
”Kunderna säger att de hittar allt möjligt i saffranet. Jag trodde att det största problemet var priset eller tillgången. Men de kan inte ens vara säkra på att det de får verkligen är saffran”, säger hon.
Även färskheten spelar roll. Under lagring förändras saffranets kemiska sammansättning, vilket kan tvinga extraktionsbolagen att justera recepten. Flera skördar ger tätare leveranser och jämnare råvara.
Produktion året runt kräver att knölarna både blommar och förökar sig inomhus. Under den simulerade vårvintern bildas dotterknölar som kan börja nästa odlingscykel.
”Det som skiljer oss från många andra inomhusodlare är att vi fokuserat på att ha en skalbar modell och att vi återskapar dotterknölar. Nu ska vi göra det i stor skala”, säger Nastaran Baleng-Soultani.
Med ett eget flöde av knölar kan blomningen spridas över året och robotarna få fler arbetstimmar.
”En robot som plockar i tre veckor och står still resten av året blir som en taxi utan körningar. Robotar är billigare när de kör”, säger Mikael Öhman.
Ett tiotal AI-modeller ska känna igen blommor, avgöra när de ska skördas, skilja saffranstrådar från kronblad och upptäcka skadade knölar. De mindre avancerade modellerna sköter dosering och övervakning.
”Man ska inte bygga AI bara för att det är fancy. Vi tittar på kostnad och nytta”, säger Mikael Öhman.
Träningen tar tid eftersom modellerna behöver riktiga blommor och knölar att öva på. Hittills har de bara funnits tillgängliga under vissa perioder av året.
”Precis som en människa gör roboten misstag och kan missa blommor. Skillnaden är att det tar längre tid att få den att förstå felet, men den är väldigt effektiv när den väl fungerar”, säger Nastaran Baleng-Soultani.
Fabrikens första etapp ska klara omkring 500 kilo om året. Nästa steg höjer kapaciteten till cirka 2,5 ton. Mikael Öhman vill passera tre ton. Än är bolaget inte där.
När Pauligs investeringsarm Pinc, The Food Tech Lab och Polar Ventures satsade drygt 30 miljoner kronor i fjol var målet att nå 45 kilo inom ett år. Men anpassningen av lokalen tog längre tid än planerat och sköt produktionen på framtiden.
En stor del av kapitalet gick till installationer som normalt bekostas av fastighetsägaren. För att finansiera uppskalningen av produktionen ska Blue Red Gold därför resa en ny seedrunda i höst.
”Anläggningen blev inte klar i tid. Nu är allt på plats och redan i höst ska vi skala upp produktionen för att möta efterfrågan”, säger Nastaran Baleng-Soultani.