AI-kameror kan minska antalet självmord i tunnelbanan. Det visar en studie som Karolinska Institutet har tillsammans med SL.
”Det här är faktiskt den första studien i hela världen som utvärderar denna åtgärd”, säger Johan Fredin-Knutzén, psykolog och forskare på KI.
LO
Lovisa Olovsson
Text
Varje år dör ungefär 85 personer i den spårbundna trafiken i Sverige på grund av påkörningar. 90 procent av alla dödsfall anses vara självmord. Händelserna leder till störningar i trafiken, men innebär framför allt ett enormt lidande för drabbade och närstående. Forskning visar att händelserna går att förebygga och att 90 procent av dem som överlever inte dör av suicid senare i livet.
2021 satte SL upp AI-kameror på 14 tunnelbanestationer i Stockholm. AI:n har som uppgift att skanna av perrongen och spårområdet för att fånga upp riskfyllda beteenden, som till exempel att stå nära kanten på perrongen eller beträda spåret. Kamerorna har sedan larmat trygghetscentralen, som har bedömt om någon åtgärd krävts. Det kan bland annat handla om att be tågförare att sakta ner eller skicka ut personal till platsen.
Nu har forskare på Karolinska Institutets avdelning Nasp, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, publicerat en studie om projektet som bedömer vilken effekt det haft.
”Sedan det implementerades minskade antalet personpåkörningar på grund av självmord eller suicidalitet signifikant. Det finns dessutom inget stöd för att det skett en förflyttning till närliggande stationer”, säger Johan Fredin-Knutzén, som leder arbetet på Nasp.
Exakt hur stor effekt kamerorna har haft på de stationer där de har installerats är omöjligt att säga, förklarar Johan Fredin-Knutzén.
”Analysen pekar på en minskning på omkring 68 procent, men osäkerheten är hög.”
Nu hoppas psykologen att det positiva beskedet ska leda till fler studier och att SL utökar systemet så att det omfattar fler stationer.
Innehåll från UCAnnons
När fel affärspartner blir företagets största risk – UC om vikten av löpande kontroll
Den ekonomiska brottsligheten växer samtidigt som affärsrelationerna blir alltmer komplexa. Det ställer nya krav på dagens CFO:er, vars ansvar i allt högre grad omfattar riskhantering, kontroll och regelefterlevnad. – I dag räcker det inte att veta vilka affärer som görs. Företag behöver också förstå vem de gör affärer med och hur riskbilden förändras över tid, säger Petter Alvsten, Head of Business Development på UC.
CFO-rollen har breddats i takt med att affärsriskerna har blivit mer komplexa. I dag handlar uppdraget inte bara om finansiell styrning, utan också om bättre kontroll över företagets affärsrelationer. Samtidigt ökar kraven på att affärsbeslut bygger på aktuell information och att företag kan redovisa vilka riskbedömningar och vilket beslutsunderlag som ligger bakom dem. Här spelar UC en viktig roll genom att ge företag tillgång till den företagsinformation, analys och bevakning som krävs för att fatta tryggare beslut i en snabbt föränderlig riskmiljö.
Affärsrelationer kräver löpande kontroll
Behovet av ökad kontroll har bland annat förstärkts av utvecklingen inom den ekonomiska brottsligheten. I UC:s senaste trendrapport The Future of Financial Crime uppskattas den kriminella ekonomin i Sverige omsätta 352 miljarder kronor per år, med vinster på omkring 185 miljarder kronor – motsvarande cirka 5,5 procent av BNP. *
Parallellt med utvecklingen har kriminella aktörers metoder blivit mer sofistikerade, samtidigt som digitaliseringen har gjort affärsrelationerna fler, mer opersonliga och svårare att överblicka. Det ökar risken för att företag omedvetet gör affärer med aktörer som har kopplingar till ekonomisk brottslighet.
– Om ett företag gör affärer med en oseriös aktör kan det få långtgående konsekvenser. Det handlar inte bara om finansiella risker, utan också om förtroende. Ett skadat renommé kan vara betydligt svårare att reparera än en ekonomisk förlust, säger Petter Alvsten.
Rätt beslutsunderlag ger tryggare affärer
För många företag är inte utmaningen brist på information, utan att avgöra vilken information som är relevant. Enligt Peter Stier, Commercial Product Owner på UC, är kreditvärdighet en viktig pusselbit, men även förändringar i ägarstruktur, verklig huvudman, styrelse eller betalningsbeteende kan signalera en förändrad riskbild.
– Den största risken är att tro att man känner sin affärspartner när informationen inte längre är aktuell. I dag kan ägarförhållanden, styrelser och riskprofiler förändras snabbt. Men med rätt data och löpande uppföljning går det att upptäcka förändringar tidigt och agera innan de utvecklas till större problem.
UC hjälper företag att kombinera företagsinformation, riskindikatorer och kontinuerlig bevakning för att upptäcka förändringar i affärsrelationer. Målet är inte bara att tillhandahålla data, utan också att hjälpa företag omsätta informationen i effektiva processer för kundkännedom, regelefterlevnad och riskhantering.
– God kundkännedom handlar samtidigt om mer än att minska risk. När företag har bättre insyn i sina affärsrelationer och följer upp dem löpande blir det också lättare att fatta snabba beslut, ta vara på affärsmöjligheter och växa med kontroll, avslutar Peter Stier.