Svenska Maria följer katastrofen med fasa: ”Hela landet lider”
・Uppdaterad:
Stockholmaren Maria Franfie har släkt och vänner i Venezuela. Det har varit en dag full av oro för att någon hon känner ska vara i fara.
– Det har varit en chock. Mycket känslor över att se alla videos och förstå vad som händer, att se hur folk lider, berättar hon.
Maria Franfie, 34, växte upp i Venezuela. Idag bor hon i Stockholm, men har släkt och vänner kvar i hemlandet. Under dagen har hon försökt nå dem och fått veta att de flesta mår bra, men att de varit utan el och fungerande kommunikationer.
– Det var en lättnad bara att få veta att alla mår bra. Det som gör ont just nu för mig, det är att hela landet lider. Det är nog det, säger Maria Franfie.
Det tog tid innan hon fick tag i släktingarna och vännerna. Under tiden har Maria Franfie under dagen sett mängder med videos som visar förstörelsen och drabbade människor.
– Videorna man ser är fruktansvärda. Mammor som behöver springa ut från sjukhus när de håller på att förlösa barn, som blöder. Jag blir bara ledsen.
Behövs förnödenheter
Hon tar upp sin mobiltelefon och får tag på sin kusins kompis, Andreina, som bor i Caracas. Via Whatsapp berättar hon att el och vatten kommit tillbaka under dagen, men att gasförsörjningen stängts av som en försiktighetsåtgärd. Hon tillägger också att behovet av hjälp är stort.
– Organisationer och volontärer arbetar, men behöver verktyg. Insamlingscentraler ber om vätskeförnödenheter, kläder, icke-fördärvliga livsmedel och sängkläder, säger Andreina.
Hon berättar också om människor som fördrivits för att de inte har några hem, eller inte kan bo i dem, att de beger sig till parker och torg.
– Den rådande känslan är sorg för de drabbade och de som inte överlevde, oro för vad som väntar och samtidigt en iver att hjälpa till, säger Andreina innan de lägger på.
”Man vill kunna göra något”
Maria Franfie känner sig frustrerad över att hon sitter i sin bostad i Stockholm, samtidigt som en naturkatastrof slagit hårt mot hennes hemland.
– Man känner sig frustrerad och maktlös. Man vill kunna göra något, man vill vara där, säger Maria Franfie.