Det blev ingen egen majoritet. Men 43,8 procent i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt innebar ändå glada miner på Alternativ för Tysklands, AfD:s, valvaka i natt. Det är inte första gången AfD blir största parti i ett tyskt delstatsval – skillnaden nu är att deras chanser att bilda regering är goda. Om partiet lyckas blir det första gången sedan andra världskriget som ett högerextremt parti tar regeringsmakten i en tysk delstat.
”Vi har tagit tillbaka vårt land. Vårt mål var inte bara realistiskt, det var vad folket ville ha”, sade det högerextrema partiets toppnamn Ulrich Siegmund.
Helgens valresultat måste bli en varningssignal.
Siegmund beskrivs av den tyska tidningen Der Spiegel som ”Tysklands farligaste man”. Han vill bland annat att skolundervisningen ska fokusera mer på den gamla järnkanslern Otto von Bismarck, och mindre på Hitler. De obligatoriska studieresorna till koncentrationsläger ska avskaffas och regnbågsflaggor ska förbjudas i skolorna.
Det mest troliga scenariot är att AfD ingår samarbete med vänsterpopulistiska Bündnis Sahra Wagenknecht, BSW, som är det enda partiet som inte vägrar samarbeta med AfD.
En faktor bakom framgången sägs vara att väljarna har haft ”fred i Europa” som en viktig valfråga. En sådan fred tänker sig AfD:s företrädare kunna uppnå genom att knyta nya vänskapsrelationer med Putins Ryssland och kräva ett slut på europeiska vapenleveranser till Ukraina.
Framgången i delstatsvalet ger visserligen begränsat inflytande över den nationella politiken. Där styr alltjämt förbundskansler Friedrich Merz vars parti, kristdemokratiska CDU, tappade mer än hälften av väljarstödet i Sachsen-Anhalt. Men för AfD är valet ändå en symbolisk triumf, och möjligen en indikation på vad som kan komma att ske – också nationellt.
”Det här är ett resultat inte bara för Sachsen-Anhalt, utan för hela Tyskland”, deklarerade Ulrich Siegmund när rösterna var räknade.
AfD har lyckats kapitalisera på det tyska missnöjet, och har sedan bildandet 2013 alltid varit starkare i det forna Östtyskland, där arbetslösheten är hög och fattigdomen utbredd. Det är alltså ingen slump att partiet skördar stora framgångar i just Sachsen-Anhalt, den fattigaste delstaten i landet.
”Under hela mitt liv har jag jobbat som snickare. Finansierat den här jävla staten med mina skatter. Nu får jag inte en pfennig, men de ukrainska flyktingarna får allt de ber om”, sade en väljare som Dagens Nyheter talade med inför valet.
Partiet samlade drygt 20 procent i valet till förbundsdagen i fjol, men är idag största parti i flera nationella opinionsundersökningar. Nu kan Sachsen-Anhalt bli ett skyltfönster och en språngbräda för partiets kampanj nationellt – ett Tysklands Sölvesborg, om man så vill.
Hela Europa bör se med oro på helgens resultat. Ett starkt EU behöver ett starkt Tyskland, särskilt efter att Storbritannien lämnat unionen. I Frankrike har Marine le Pens ytterhögerparti Nationell samling gjort en liknande resa. Fransmännen går till valurnorna för att välja ny president i april nästa år, då lär Le Pen ha goda chanser.
Och nu växer AfD:s inflytande över Tyskland, unionens starkaste land och största ekonomi, ytterligare.
Dessa krafter kan bli förödande för Europa. På de etablerade partierna vilar ett ansvar att hålla dem stången.