Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
REPLIK | SKOLAN
Stefan Arora-Jonsson, Maria Blomgren och Jakob Westergren sätter fingret på något viktigt när de flyttar fokus från ägarform till hur skolsystemet är utformat (SvD Debatt 3/9). Deras problembild är till stora delar riktig – men vi drar delvis andra slutsatser. Svensk skola behöver reformer, men lösningen är inte mindre valfrihet. Ett gemensamt skolval och en statlig finansiering av undervisningen kan bidra till att minska segregationen och öka likvärdigheten, skriver Marcus Strömberg, vd för Academedia.
Debattörerna har rätt i att konkurrens om elever kan slå fel, exempelvis om det innebär att betyg används som konkurrensmedel. Vi vet att många skolor har stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på de nationella proven. Det är inte i sig ett bevis för att betyg används för att konkurrera om elever, men det understryker behovet av det nya betygssystemet som ska börja gälla 2028. Det är utformat för att motverka systematiska skillnader i betygssättningen mellan skolor.
Men konkurrens kan också driva kvalitet. När skolor konkurrerar genom att investera i attraktiva utbildningsmiljöer, ge lärare bättre utvecklingsmöjligheter och förbättra undervisningen kan det bidra till högre kvalitet i svensk skola. Inom Academedia har vi många exempel på att omfattande investeringar i exempelvis yrkesutbildningar lett till att fler elever sökt sig dit. Det är den typen av konkurrens vi vill se – där skolor konkurrerar genom kvalitet och utbildning.
Vi delar forskarnas slutsats att skolvalet behöver reformeras. Sedan friskolereformen infördes i början av 90-talet har friskolor haft sina egna kösystem, men i takt med att allt fler familjer valt fristående alternativ har behovet av ett gemensamt skolval ökat. Det är inte rimligt att familjer med god kännedom om hur systemet fungerar ska behöva ställa sina barn i kö redan på BB.
Academedia har länge förespråkat att skolvalet görs om och att de separata köerna till friskolor tas bort. Ett gemensamt och transparent skolval kan bidra till att fler familjer får upp ögonen för hela utbudet av skolor. Skolvalet kan inte råda bot på boendesegregationen, som är en viktig orsak till skolsegregationen, men rätt utformat kan det mildra effekterna i klassrummet.
Forskarna pekar också på problemen med dagens finansieringssystem, och även här delar vi bilden av att en reform behövs. Men vår lösning är en annan. Om vi menar allvar med att alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar kan inte finansieringen av undervisningen vara beroende av kommunernas ekonomiska förutsättningar och hur mycket resurser de väljer att lägga på skolan. Därför föreslår vi att staten tar över ansvaret för att finansiera själva undervisningen medan kommunerna fortsatt kan stå för exempelvis lokaler, skolskjuts och måltider. Det skulle ge staten ett tydligare ansvar för att resurserna till undervisningen fördelas likvärdigt över hela landet.
Forskarna vill också ge kommunerna ett större planeringsansvar för skolstrukturen. Vi ser i stället ett stort värde i en god dialog och ett nära samarbete mellan kommuner och fristående huvudmän. Bättre samordning kan skapa större långsiktighet och bidra till att samhällets resurser används klokt.
Flera av problemen som lyfts är högst verkliga. Men de kräver inte mindre valfrihet. Vi behöver reformera hur valfriheten fungerar – inte begränsa elevernas möjlighet att välja skola.
Marcus Strömberg
vd för Academedia
Läs även