USA
Snart har två år av Donald Trumps mandatperiod gått. Två år återstår. I höstens mellanårsval kan amerikanerna dra åt tömmarna på den frifräsande presidenten.
Mycket tyder på maktskifte i minst en av kongressens kammare. Om Demokraterna får majoritet i representanthuset blir det mycket svårare för Trump att driva igenom sin politik. Hittills har han kunnat luta sig mot en helt republikanstyrd kongress.
Med den makten har Trump startat storkrig i Mellanöstern, startat ett eget så kallat fredsråd som konkurrerar med FN, hotat allierade och beordrat militära anfall i en rad länder.
Presidenten kommer oavsett valresultat att ha stor makt över utrikespolitiken och det militära, men amerikanernas förtroende för Trump sjunker i mätningar, och deras tålamod med krigandet tryter.
Med ett stort nederlag i höst skulle Trump bli mer av en ”lame duck” – en handlingsförlamad president som snabbt börjar tappa inflytande över sitt parti när väljarna sviker.
.
Israel
Benjamin Netanyahu brukar beskrivas som premiärministern med nio liv. Israels premiärminister har gång på gång tagit sig igenom skandaler och politiska missräkningar och klättrat tillbaka till makten.
Valet till knesset är det första efter Hamas attacker mot landet den 7 oktober 2023 och krigen som följt i Gaza, Libanon och Iran.
Kritiker och bedömare har under lång tid anklagat Netanyahu för att trappa upp konflikter och polarisera för att kunna framställa sig själv som Israels försvarare. Så även denna gång, då han motsätter sig det senaste fredsinitiativet i Gaza.
Sedan det förra valet – och under de pågående krigen i Mellanöstern – har premiärministern lutat sig mot mindre extremistpartier och deras anhängare, vilka ihärdigt kräver krigsupptrappning och folkrättsvidriga angrepp mot palestinier.
Netanyahu och hans ultrareligiösa kolleger ser ut att tappa stöd, men i mätningarna spås varken de eller oppositionen få en majoritet.
.
Ryssland
Valet till statsduman är inget val och det står klart på förhand hur det kommer att gå. Men Vladimir Putin kommer att behöva förhålla sig till ett sjudande missnöje bland ryssarna och försöka ge sken av att maktapparaten står stark i det utdragna invasionskriget mot Ukraina.
Men ju större åtgärder det kräver, desto svagare ser den ut.
Det politiska systemet är utformat av och för Putin och hans maktparti Enade Ryssland. Oppositionspartier har under lång tid motarbetats eller förbjudits – senast det liberala partiet Jabloko, som stoppas från valet efter att det tagit ställning mot kriget.
De partier som tillåts ställa upp förhåller sig till diktatorns spelregler och agerar som mest sparringpartner till honom.
Presidentpartiets valkampanj handlar om den ”militära specialoperationen” – Ukrainakriget – som framställs som helt avgörande för Rysslands säkerhet. Soldater som lyfts fram som krigshjältar har fått platser på kandidatlistan.
.
FN:s generalsekreterare
Förenta nationerna ska få en ny generalsekreterare vid årsskiftet, då portugisen António Guterres tar avsked efter tio år.
Processen lär kräva en hel del kompromiss. Säkerhetsrådets permanenta medlemmar behöver enas om en kandidat i ett läge där de geopolitiska spänningarna är större än på flera årtionden.
Det talar för en kandidat som kan vara alla sidor till lags och inte väntas sticka ut hakan i storpolitiken. Det har uppmanats till nomineringar av kvinnor, då alla generalsekreterare hittills har varit män.
En tidig favorit var Michelle Bachelet, tidigare president i Chile och FN:s människorättschef, men i säkerhetsrådets anonyma sonderingar har hon fått flera tummar ned. Två andra kvinnor har fått bredare stöd: Costa Ricas tidigare vicepresident Rebeca Grynspan och Guyanas tidigare utrikesminister Carolyn Rodrigues-Birkett.
.
Brasilien
Sydamerikas största land delas tvärt i höger och vänster. Även här fäller Donald Trump en lång skugga.
Den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva ställer upp för omval som 80-åring. Den tidigare högerpresidenten Jair Bolsonaro har dömts för ett försök att behålla makten genom en statskupp, men då har hans son Flávio Bolsonaro tagit över.
Far och son Bolsonaro när starka band till Trumps styre i USA, vilket också delar väljarna. Flávio Bolsonaro besökte Vita huset i maj och Trump har infört nya importtullar mot Brasilien. Det tolkas av ena sidan som ett tecken på starkt amerikanskt stöd – och av den andra som ett amerikanskt försök att påverka det brasilianska valet.
Om Lula da Silva och Bolsonaro den yngre skulle mötas i en avgörande andra valomgång så är det i princip dött lopp dem emellan, enligt opinionsmätningar.
.
Bosnien-Hercegovina
Vid sidan av nya storkrig ställs ett av världens känsligaste fredsprojekt på prov.
Bosnien-Hercegovina går till val nästan 31 år efter slutet på det förödande Bosnienkriget. Det avslutades i en kompromiss, det så kallade Daytonavtalet, som försiktigt delar makten i landet enligt etniska skiljelinjer.
I dag är spänningarna större än på länge. Bosnienserbiska ledare hotar att bryta sig loss och nationalister i alla delar orsakar politisk låsning så att nödvändiga reformer uteblir. Vägen till EU-medlemskap är fortsatt lång, medan det mindre grannlandet Montenegro har kommit mycket längre.