Årets valrörelse har fastnat i ett alltför snävt synsätt på ekonomin. Många utspel utgår från att resurserna är givna och att regeringspolitiken de kommande åren främst handlar om hur de ska fördelas. Mer fokus måste ligga på hur svensk ekonomi ska växa. För Sverige kan inte fördela sig till högre välstånd. För att långsiktigt ha råd med välfärd, försvar och grön omställning måste produktiviteten öka, företagen investera och exporten växa.
Under efterkrigstidens rekordår bidrog stark tillväxt och en konkurrenskraftig exportindustri till stigande levnadsstandard och ett växande utrymme för välfärd. Idag är förutsättningarna helt andra. Därför behöver politiken svara på vad som ska skapa morgondagens välstånd. I en tid av krig i Europa, geopolitisk oro och ekonomisk osäkerhet borde också en av Sveriges verkliga styrkor stå högre på den ekonomisk- politiska dagordningen: skogen.
Sverige har ungefär en procent av världens skogar men är trots det en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Skogsindustrins export uppgår till drygt 180 miljarder kronor årligen. Skatteintäkterna från arbetsinkomster i skogsnäringen beräknas motsvara nära 30 000 tjänster i offentlig sektor.
Potentialen för svensk produktion av förnybar och fossilfri skogsråvara är ännu större. De senaste åren har skogsindustrin gjort miljardinvesteringar för att ersätta fossila resurser och växla upp den biobaserade ekonomin. Sågverk har stärkt sin produktionskapacitet för att kunna leverera mer trävaror till en byggsektor som måste minska sina utsläpp. Industriföretag har samtidigt investerat i forskning och produktion av nya trä- och fiberbaserade material och användningsområden.
Det handlar om en rad olika framtidssatsningar för att ytterligare höja den resurseffektivitet som redan idag präglar svensk skogsnäring. Så skapas förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Ska företagen fortsätta våga investera är tillgång på skogsråvara avgörande.
Den senaste skogsutredningen pekar på ett scenario där skogstillväxten kan öka med 24 procent. Det skulle enligt utredningens antaganden ge en samhällsekonomisk nettovinst på upp till 940 miljarder kronor över hundra år, öka skogsindustrins förädlingsvärde med upp till 24 miljarder kronor per år och stärka sysselsättningen i skogssektorn med omkring 45 000.
Skogen är en strategisk resurs, men inte statisk. Virkesvolymen i Sveriges skogar är i dag ungefär dubbelt så stor som för hundra år sedan. Det tar i genomsnitt 100 år för ett träd att växa sig stort och därför behöver politiken fatta kloka beslut i dag för att säkra tillväxten på lång sikt. Hur mycket skog som växer i framtiden avgörs av dagens beslut om föryngring, skogsvård, förädlat plantmaterial och åtgärder mot skador.
Skyddsvärda skogar ska värnas. Samtidigt kan tillväxten öka på mark som används för virkesproduktion. Skogsutredningen visar att högre naturvårdsambitioner kan kombineras med åtgärder som får skogen att växa mer.
Skogen är en unik tillgång för svensk ekonomi och klimatomställning. Sverige har råvaran och kompetensen, men det är långt ifrån garanterat att nästa stora investering hamnar här. Företag måste kunna känna tillförsikt och lita på politiska spelregler som gäller längre än en mandatperiod.
Finland har gjort ökad skogstillväxt till en uttalad del av sin nationella skogsstrategi till 2035. Sverige har den senaste tiden tagit steg i den riktningen, bland annat genom flera uppdrag till myndigheter. Det behöver fortsätta genom beslut som ytterligare stimulerar den skogliga tillväxten.
Skogen är inte hela svaret på Sveriges tillväxtutmaning. Men den är en resurs vi faktiskt kan få att växa. Nästa regering bör göra ökad skogstillväxt till en del av svensk tillväxtpolitik. För växer skogen, växer Sverige.
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna