I sitt debattsvar (2/9) efterlyser Generaldirektör Magnus Wallerå en konstruktiv debatt kring yrkeshögskolan. Vi kan inte mer än instämma, och vill därför bemöta de påståenden Wallerå presenterar i sin artikel, skriver Max Jerneck, chefsekonom, Katalys och Anton Levein, central ombudsman, Elektrikerna.
D
Debattredaktionen
Text
Wallerå uppger att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) återkrävt mer än fyra miljoner kronor under tre år, till skillnad från de 232 207 kronor vi påstod. Siffran Wallerå uppger känns igen från myndighetens egen dokumentation, och innefattar myndighetens rutinkontroller av studiedokumentation och rekvisitioner. 941 962 kronor för 2023, 1,3 miljoner 2024 och knappt 1,6 miljoner 2025 enligt årsredovisningarna, plus just de sex tillsynsåterkrav på 232 207 kronor som vår rapport redovisar.
Det är fakturagranskning, fel i underlag och rekvirering – inte kvalitetsgranskning. De fyra miljonerna motsvarar återkrav om 0,03 procent av Myndighetens beslutade statsbidrag och tillsynen vi granskat motsvarar ca sex procent av återkraven. Wallerå kallar det felaktigt att ingen utbildning stoppats efter kvalitetsgranskning, men namnger inget fall. Vår formulering var noggrann: ingen utbildning har, såvitt vi funnit, stängts av kvalitetsskäl efter att vi läst tillsynsbesluten från 2023–2025.
Myndighetens egen årsredovisning redovisar en enda återkallelse under perioden, och den gällde en anordnare som efter upprepade tillsyner inte åtgärdat villkorsbrister. Inget av kvalitetsgranskningens 72 underkännanden har lett till stängning. Har generaldirektören ett beslut som visar motsatsen tar vi tacksamt emot diarienumret och rättar oss.
Generaldirektören menar att anordnarna åtgärdar bristerna. Myndighetens årsredovisning från 2025 visar något annat. I 35 av 87 uppföljningar var åtgärderna otillräckliga och uppfölningsbesluten med allvarlig kritik hade tredubblats det senaste året.
Våra granskningar visar också på en tydlig kvalitetsskillnad mellan privata och offentliga utförare. I anordnarnas budgetar går 43 procent till undervisande personal hos aktiebolagen mot 62 hos de ideella, och bolagen utlovar 388 lärarledda timmar mot regionernas 940.
Vi välkomnar de nya reglerna, men menar att de inte är nog långtgående för att lösa de utmaningar yrkeshögskolan har. Inte heller efter ändringarna är ett underkännande i kvalitetsgranskningen grund för sanktion.
Wallerå välkomnar debatten. Det gör vi också. Men debatten behöver inte fler försäkringar om pågående arbete, den behöver en sanktionsstege i lagen om yrkeshögskolan och ett stopp på vinstjakten. Tills dess är det studenterna som får betala.
Anton Levein, central ombudsman, Elektrikerna Max Jerneck, chefsekonom, Katalys
Innehåll från iLOQAnnons
Framtidens access är flexibel, mobil och integrerad
Flexibla arbetstider, hybridlösningar och en mer rörlig personalstyrka skapar nya krav på hur passerkontroll ska hanteras, menar Thomas Ekfeldt, Sverigechef på iLOQ.
– Användarna förväntar sig enkelhet och flexibilitet, samtidigt som verksamheterna inte kan göra avkall på spårbarhet eller säkerhet, säger han.
Thomas Ekfeldt Country Manager iLOQ Sverige, har 15 års erfarenhet av säkerhetsbranschen och har tidigare arbetat på Niscayah, Stanley Security och Securitas Technology. Han ser digitaliseringen av fastigheter som en stor möjlighet för säkerhetsbranschen, men också som en utmaning.
– Digitaliseringen av fastigheter skapar stora möjligheter för säkerhetsbranschen, men den ställer också nya krav. För att smarta byggnader verkligen ska bli smarta behöver tillverkarna tänka bortom sina egna lösningar och istället satsa på öppna API:er och överordnade system, säger han.
Han understryker att enskilda produkter inte gör en byggnad smart.
– En produkt kan vara marknadsledande inom sin nisch, men dess verkliga värde uppstår först när den sömlöst kan integreras med andra ledande lösningar. I slutändan är det inte tekniken i sig, utan helheten – användarvänlighet, enkel administration och en trygg, friktionsfri upplevelse för slutanvändaren – som avgör om en byggnad upplevs som smart, säger Thomas Ekfeldt.
Han menar att den förändrade arbetsmarknaden är en tydlig drivkraft bakom utvecklingen av smarta byggnader. Han ser att kunderna blir alltmer medvetna om hur de kan optimera sina system, till exempel genom att minska antalet traditionella kortläsare och istället komplettera med fler digitala lås.
– Det ger både kostnadseffektivitet, ökad användarvänlighet och ett mer dynamiskt säkerhetssystem.
För iLOQ handlar användarvänlighet om att kombinera hög säkerhet med maximal flexibilitet. Med företagets lösningar kan behörigheter delas ut och återkallas på distans, både till permanenta användare och tillfälliga besökare, och dessutom med tidsstyrning om det behövs.
Enkel access med mobilen
Mobiltelefonen som nyckel blir allt vanligare och utvecklingen ligger helt i linje med kraven på smidighet och flexibilitet i moderna fastigheter.
– För användarna innebär det enkel access, möjligheten att snabbt och på distans tilldela behörigheter och en vardag utan resor för att hämta eller lämna fysiska nycklar. När det gäller säkerheten är det viktigt att understryka att våra lås inte är uppkopplade mot internet, vilket i praktiken eliminerar risken för direkta cyberattacker mot själva låsen. I stället sker kommunikationen via iLOQ S50-appen i mobiltelefonen, som i sin tur är kopplad till molnet. Där säkrar vi hela kedjan med den starkaste krypteringen på marknaden, AES-256. På så sätt kombineras användarvänlighet och flexibilitet med den högsta möjliga säkerhetsnivån.
Med mobiltelefonen som både nyckel och strömkälla kan vi även dra nytta av telefonens övriga funktioner. Systemet kan exempelvis återrapportera status på hänglås till administratören, såsom om ett lås är öppet eller låst.
Genom mobiltelefonens GPS kan positionen registreras i samband med att ett lås öppnas, vilket gör det möjligt att få exakta koordinater för låsets placering.
Det går även att ställa krav på användaren innan access beviljas. Det kan exempelvis handla om att bekräfta genomförda utbildningar, rätt behörighet eller att föreskriven skyddsutrustning används. På så sätt blir mobilen inte bara en nyckel, utan också ett verktyg för ökad kontroll, säkerhet och spårbarhet.
Digitaliseringen av åtkomstskydd är enligt Thomas Ekfeldt relevant i alla segment – från bostäder och kommersiella fastigheter till offentliga miljöer och industrin. Han ser vissa skillnader i mognad mellan sektorerna.
– Inom bostadssektorn drivs utvecklingen ofta av kraven på bekvämlighet och enkel administration, där digitala nycklar och access via mobiltelefonen blir en naturlig del av vardagen. I den offentliga sektorn är fokus mer på säkerhet, spårbarhet och kostnadseffektivitet över tid. Oavsett segment är nyttan densamma: en smartare, mer hållbar och användarvänlig access som möter framtidens behov.
Öppet API som hela tiden utvecklas
iLOQs system kan integreras med andra delar av fastigheten, såsom bokningssystem, fastighets- och säkerhetssystem.
– Vi erbjuder ett öppet API som kontinuerligt utvecklas och underhålls för att möjliggöra smidiga integrationer mot de system som våra kunder redan använder. Ingen fastighetsägare eller förvaltare vill hantera användare i flera parallella system, och därför är målet att skapa en helhetslösning där access för personen blir enkel och effektiv. Integrationerna ger i praktiken en mer sammanhängande användarupplevelse – där fastighetens alla system kan styras och optimeras från samma plattform, avslutar Thomas Ekfeldt.