Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Betalningar, logistik, kundtjänst och kommunikation förutsätter att internet fungerar – ändå hanteras digitala risker ofta främst av organisationens IT-avdelning, långt från ledningens övriga verksamhetsbeslut. Enligt Netnods vd Karin Ahl är det ett misstag eftersom ett digitalt avbrott kan påverka hela organisationens förmåga att leverera varor och tjänster – och i förlängningen även få konsekvenser för både ekonomi och förtroende.
– När uppkopplingen sviktar prövas verksamhetens leveransförmåga. Organisationer styrs fortfarande som om internet vore ett verktyg, trots att det är en förutsättning för verksamheten. Därför måste digital motståndskraft vara en fråga för ledningen, inte bara för IT-avdelningen, säger hon.
Netnod driver centrala delar av Sveriges internetinfrastruktur och ser hur organisationernas digitala beroenden blivit allt mer komplexa. En verksamhet är sällan bara beroende av sina egna system utan även allt från molntjänster till telefoni, identitetstjänster och externa leverantörer, som i sin tur kan vara beroende av andra aktörer. Ett tekniskt avbrott någonstans i kedjan kan därför snabbt påverka möjligheten att leverera varor och tjänster till kunder eller medborgare.
Eftersom beroendena sträcker sig över organisationsgränser krävs också samverkan mellan företag, offentliga aktörer och leverantörer, menar Ahl.
– Ingen organisation bygger digital motståndskraft på egen hand. En genomlysning visar hur kedjan hänger samman och vilka kritiska sårbarheter som går att åtgärda eller förbereda sig för innan ett avbrott gör dem uppenbara.
Kinda kommun genomförde en sådan genomlysning med stöd av Netnod. Kommundirektör Emma Rosén berättar att de insåg att digitaliseringen hade gått snabbare än säkerhetsarbetet – och genomlysningen blev startskottet för ett större arbete med bland annat en färdplan, styrgrupp och beredskapsvecka.
– Vi har också samlat våra säkerhetsprojekt och kopplat dem till kris- och krigsberedskapen, med fokus på vård, omsorg och utbildning. Tidigare sågs cybersäkerhet främst som en IT-fråga, men nu står den på både ledningens och politikens agenda. Då tar förändringen fart, säger hon.
Karin Ahl betonar att samma ansvar gäller i näringslivet. Om en kritisk leverantör eller tjänst slås ut kan hela affären stanna. Styrelse och ledning behöver därför förstå vilka digitala funktioner verksamheten är beroende av, och hur den kan fortsätta om någon av dem faller bort.
– Regelverk och tekniska skydd behövs, men efterlevnad är inte motståndskraft. Det är inte säkerhet på pappret som håller verksamheten igång – det gör en ledning som förstår beroendena, prioriterar i förväg och övar på att agera när systemen fallerar, avslutar hon.
EXTERN LÄNK: Läs mer på www.netnod.se.