Det skulle vara de statsbärande partiernas valrörelse. Men med mindre än en vecka kvar till valdagen visar opinionsmätningarna att allt verkligen kan hända. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har mycket att oroa sig för inför valnatten, och valde därför båda att låta sina statsministerkandidater Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) spurtkampanja runt om i Skåne i helgen.
Det lär inte hjälpa något av partierna.
Under den senaste veckan har mätning efter mätning visat mer rörelse i opinionen än på fyra år. M pendlar mellan 16,4 procent i Kantar-Sifo och 18,4 i Indikators mätning. Ingen munter läsning för ett parti som en gång nådde över 30 procent. Väljarna ser helt enkelt ett parti som vill fortsätta styra från Rosenbad men inte erbjuder mycket till egen politisk riktning.
För Socialdemokraterna är läget mer krisartat, inte minst för att partiet har uppträtt som om valet redan vore avgjort. I Novus mätning tappade partiet drygt fyra procentenheter och hamnade på 25,8 procent – i paritet med siffrorna under turbulensen med den tidigare partiledaren Håkan Juholt. En mätning är ingen mätning, som det brukar heta, men den nedåtgående trenden är tydlig – vilket Indikators mätning på 27,9 procent i fredags visar. Oavsett var S landar på valdagen är det tydligt att väljarna överger ett parti som till synes endast går till val på att det vill ha makt.
Till SVT kommenterade Magdalena Andersson raset med att ”många har tagit valresultatet för givet på så sätt att man tagit för givet att jag blir statsminister”.
Fast det är inte väljarna som har tagit valresultatet för givet, utan Socialdemokraterna själva.
Under det intetsägande påståendet att man vill ”ta Sverige på allvar” pryds affischerna mest med Magdalena Anderssons ansikte. I annonser på tidningssajter möts besökare av rubriken ”Rösta på S – om du vill att jag ska bli statsminister”. Inte för politiken, alltsåm utan för att Andersson ska få bli statsminister igen. På Socialdemokraternas hemsida deklareras också att S är just ett statsbärande parti – men vad betyder det bortom orden?
Väljarna vill ha mer än en diskussion om regeringsduglighet; de flesta vill se riktiga politiska förslag för att kunna välja. Ja, Magdalena Andersson vill bli statsminister, men hur skiljer sig partiet från andra? Precis som Moderaterna lovar man tvåbarnsfamiljen tusenlappar mer i plånboken varje månad. Det utlovas också en tandvårdsreform i stil med den som Sverigedemokraterna går till val på.
Framförallt försöker S efterlikna Tidöblocket. För väljare som vill se något annat finns föga att hämta.
Moderaterna lider av samma brist på innehåll, men de måste förhålla sig till sina samarbetspartier. Socialdemokraterna å sin sida går till val som ett enskilt parti. Det borde vara ett gyllene läge för att sätta sin egen prägel, men i stället har rädslan för att stöta sig med Tidöblocket skapat ett sakpolitiskt vakuum.
Efter valförlusten 2022 visade S egna analyser att kampanjen var alltför fokuserad på personen Magdalena Andersson och saknade politiskt innehåll. Nu försöker man sig på exakt samma strategi igen, med samma resultat.
Förvånande för ingen, utom de valstrateger som trodde segern skulle bli en promenad.