– Det finns många arbetsgivare som vill göra rätt, men inte riktigt vet hur de ska göra det, säger Sarah Sim, standardiseringsdirektör på Svenska institutet för standarder.
Företag kan spara både tid och resurser på att använda standarden, menar hon. Själv tror hon på ett rejält genomslag, eftersom förhandsintresset har varit stort, inte minst bland företag.
Ventilation och kläder
För en del kan det handla om handfasta saker som förbättrad ventilation eller arbetskläder i funktionsmaterial som kan andas, men den som hoppas på exakta checklistor för vad som borde göras för dem med mens- eller klimakteriebesvär blir besviken. Förutsättningarna varierar alltför mycket mellan olika yrken och arbetsplatser.
– Man får utgå från var man står och se vad man kan förbättra, både utifrån arbetsmiljöperspektivet, men också utifrån att det finns vinster för organisationen att göra genom att öka produktiviteten och minska sjukfrånvaron, säger Sarah Sim.
Om det finns tydliga riktlinjer för hur dessa frågor ska hanteras vet medarbetarna att det går att få stöd om man behöver det, framhåller hon.
– Det kan handla om fysiska anpassningar, till exempel att det finns tillräckligt med möjligheter att ta paus för att kunna hantera mensen och klimakteriet.
Kan gynna män
– Det kan också handla om att man ska kunna ha möjlighet att diskutera flexibla arbetssätt med sin arbetsgivare, om man känner att man behöver det under en period, säger Sarah Sim.
Mens och klimakteriet påverkar på olika sätt halva befolkningen under en stor del av livet. Om arbetsgivare blir mer lyhörda för hur det inverkar på jobbet kan det gynna även män, menar hon.
– Att skapa en bättre arbetsmiljö utifrån en målgrupp är ändå någonting som gynnar alla.