Finländarna går på finsk film – Sverige halkar efter
Sverige och Finland ger ungefär lika mycket pengar till filmbranschen, sett till befolkningsmängd. Men varför går det ändå så mycket bättre för finländsk film i Finland – medan svenskar knappt ser svensk film?
På inspelningen av den elfte filmen om Ricky Rapper är det full fart. Filmserien, som bygger på en populär finsk bokserie, har blivit en stabil franchise i Finland.
Varje ny film lockar omkring 200 000–300 000 biobesökare.
– För att få folk till biografen gäller det att de känner till något om filmen. Uppföljare eller filmer som bygger på kända och populära förlagor, som böcker, är viktigt, säger Markus Selin, en av Finlands största filmproducenter.
Han menar att en viktig del av framgången är att göra filmer som publiken faktiskt vill se.
– Ni måste göra bättre filmer som fler vill se. Jag säger inte att ni gör dåliga filmer, men det är skillnad på en publikfilm och en festivalfilm, säger Markus Selin.
Skillnaden mot Sverige är tydlig. Förra året stod svenska filmer för omkring 12 procent av alla biobesök i Sverige. I Finland var motsvarande andel 30 procent.
Stora skillnader i norden
Enligt den finländske kulturjournalisten Anton Vanha-Majamaa finns flera förklaringar till varför finländarna i högre grad går och ser inhemsk film. En stor del är kulturell, men det finns också praktiska anledningar.
En är priset. Finland har lägre moms på biobiljetter än Sverige, vilket gör biobesöken billigare. Dessutom digitaliserade Finland sina biografer tidigt, vilket gjorde det lättare att visa film även på mindre orter och på landsbygden.
Men Vanha-Majamaa tycker inte att det räcker som förklaring – och menar att politikerna fortfarande kan göra mer.
FAKTA: Så står sig svensk film i Norden
Andel av biobesöken som gick till inhemska filmer 2025, samt total filmfinansiering för utveckling och produktion.
Danmark 37 % 572 miljoner kr (ungefär 95 kr per person)
Norge 31 % 506 miljoner kr (ungefär 90 kr per person)
Finland 30 % 160 miljoner kr (ungefär 28 kr per person)
Sverige 12 % 278 miljoner kr (ungefär 26 kr per person)
Island 6 % 75 miljoner kr (ungefär 187 kr per person)
Källa: Filmåret i siffror 2025 från Svenska filminstitutet
Svenska filmförslag sköts upp
Svensk filmpolitik har diskuterats intensivt under året. I den nya filmpropositionen fanns bland annat förslag om sänkt biomoms, en ny filmfond och en skatt på streamingtjänster. Streamingskatten röstades ned, och övriga förslag sköts på framtiden.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) försvarade regeringens arbete efter filmpropositionen i juni och menade att flera av förslagen fortfarande kan bli verklighet.
– Jag hoppas att branschen kommer se att det här är ett antal steg i rätt riktning. Sedan är det ju så att många av de förslagen som rör finansieringen är sådant som måste tas i en budgetprocess. Och där är vi ju inte nu.
Fråga till politikerna: Varför lyckas inte vi få fler att gå på svensk film på bio?
Miljöpartiet: Svensk film måste komma igång igen och få tillbaka självförtroendet. Vi ska vara en stark filmnation. Miljöpartiet har som enda parti lagt in 300 miljoner kronor i vår skuggbudget för att få fart på svensk film igen.
Centerpartiet: Det är bara film- och dramaproduktionen i Sverige som kan lyfta det svenska språket. Vi kan berätta vår historia. Därför är till exempel Filminstitutet viktigt. Men också stödet till public service är oerhört viktigt. SVT lägger ner mycket pengar på film- och dramaproduktion, så det är någonting som vi hade velat se mer av.
Liberalerna: Jag tror vi behöver göra mycket för svensk film. Vi har inte ett produktionsincitament som fungerar tillräckligt väl idag. Vi har inte ett stöd som fungerar tillräckligt väl idag och vi behöver få filmbranschen att komma på banan mer igen. Det finns många bra förslag i filmutredningen.
Sverigedemokraterna: Vi kanske gör film som folk inte vill se, utan som en liten klick filmskapare tycker är fantastiskt vacker. Men vanligt folk kan inte relatera till det. Det tror jag är det största problemet. Vi behöver göra om strukturerna för hur vi finansierar filmen så att också de filmskapare som vill göra mer bred film som allmänheten kan ta del av faktiskt får möjlighet till det.
Moderaterna: Ja, det ska vi kanske fråga filmbranschen. Men svensk film är ju otroligt bra och står sig väl internationellt också, så vi måste ju bara tillsammans försöka förmå och visa svenskarna att det finns väldigt bra film i Sverige.Vi är skeptiska till strömningsskatt. Om vi tar Netflix till exempel så har de investerat flera miljarder de senaste åren i svensk filmproduktion och drama som uppskattas mycket av publiken.
Kristdemokraterna: Det görs för få filmer i Sverige som attraherar den breda allmänheten. Vi behöver en mer förutsebar filmpolitik med bättre finansiella villkor för både breda publikfilmer och konstnärligt smalare produktioner.
Vänsterpartiet: Vi är övertygade om att det inte handlar om att människor inte vill se svensk film, utan om vilka villkor och möjligheter man får i alla led. Från produktion till distribution, marknadsföring och tid i biosalongerna. Filmstödet har urholkats under lång tid vilket i realiteten innebär nedskärningar hos Svenska filminstitutet och att stöden räcker till färre filmer. Det behöver vi göra något åt.
Socialdemokraterna: Det beror på att det produceras för få filmer. Men vi behöver mer svensk film, för att spegla landet stärka vår kultur och utveckla hela branschen. Detta var avsikten med filmutredningen att vända. Tyvärr valde SD-regeringen att inte göra något av den.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.