Replik
Andreas Mörck, förbundsordförande för Almega Utbildning, varnar för konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot aktiebolag i skolan. Mörck skriver bland annat att kommuner inte har lokaler, lärare eller beredskap att från en dag till en annan ta över hundratusentals elever och att det finns risk för långdragna och dyra rättsprocesser.
Jag, och många med mig, har länge hävdat att de flesta vinstdrivande skolor drivs av ägare som först och främst befinner sig på skolmarknaden för att tjäna pengar. Skolägarnas intresseorganisationer har då svarat att så är det inte alls. De äger skolor för att de vill ge barn en god utbildning.
När nu aktiebolagen ifrågasätts av allt fler politiker skiftar plötsligt tonläget och argumentationen. Att driva vidare skolor utan möjlighet att göra vinst är inte aktuellt. Om politiker får för sig att förbjuda skolbolagen kommer skolor omedelbart att stängas och staten stämmas på stora belopp.
Det här ger incitament för stora klasstorlekar, låga lärarlöner, små skolgårdar, sämre tillgång till stödundervisning och bristande tillgång till specialsalar så som idrottssalar och slöjdsalar
Den svenska skolan handlar mer och mer om att flytta pengar. Fyra av tio gymnasieelever som gå rpå fristå ende skolor går i dag på en AcadeMediaägd skola. AcadeMedia ägs till cirka 60 procent av utländska investeringsfonder och i måndags (31/8) meddelade AcadeMedias styrelse att vinsten och omsättningen fortsätter att öka. Men till skillnad från hur man brukar göra lämnas inget förslag till aktieutdelning. Det väntar man med till efter valet. Kan det bero på att genomsnittsväljaren i samtliga riksdagspartier är emot vinsterna i skolan?
Jag har inget emot att engagerade individer driver skolor. Det finns skolägare som inte strävar efter att maximera sin vinst och som använder hela skolpengen till elevernas undervisning. Men en allt lägre andel av eleverna går i de här skolorna, eftersom de köps upp av enorma koncerner. Om vi vill skydda de små friskolorna måste vi förbjuda de stora.
Mörck hänvisar till rapporter beställda av näringslivet för att försvara nuvarande system. Men oberoende forskning visar att livslönen minskar om man går i en vinstdrivande gymnasieskola och att skolor tävlar med varandra om annat än kvaliteten på undervisningen.
Utredas ordentligt
Skolan är helt enkelt inte en marknad som alla andra. Den är inte konkurrensutsatt på lika villkor och vinst uppstår endast om de pengar som är avsedda för elevernas utveckling inte används fullt ut. Det här ger incitament för stora klasstorlekar, låga lärarlöner, små skolgårdar, sämre tillgång till stödundervisning och bristande tillgång till specialsalar så som idrottssalar och slöjdsalar.
Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, sätter fingret på problemet med vinstdrivande aktörer i utbildningssektorn.”Aktörer som vill ha vinst vill inte ha dålig skola men de vill inte ha bra skola heller. De vill ha den typ av skola som ger dem vinst.”
Hur man bäst gör för att fasa ut aktiebolagen måste så klart utredas ordentligt först. Skolägarna kan bestämma sig för att obstruera en sådan process och att maximera den egna avkastningen genom stämningsansökningar, men Almega Utbildning kan vara lugna: inga barn kommer att ställas på gatan.
Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans