Valet är nära förestående, vilket innebär att vi har gått in i en intensiv period av valrörelsen som präglas av ett högre nyhetstempo och tonläge. Många känner sig troligen redan trötta på nyheter och försöker undvika dem. Det är inte ovanligt. I en nyligen publicerad rapport om nyhetsvanor från Reuters institute framkommer det att drygt en tredjedel av svenskarna ibland eller ofta undviker nyheter. Andelen har dessutom ökat med drygt 10 procentenheter sedan 2017.
Att känna att man behöver en paus från nyheterna och medvetet undviker dem för en stund är inget fel i sig, det har bland annat visat sig kunna bidra till förbättrad mental hälsa. Däremot så får man se till att det inte blir en vana. Ett långvarigt nyhetsundvikande är kopplat till både lägre kunskap om samhället och politiskt deltagande. Det gäller därför att hitta en balans i vardagen. Utifrån studier av nyhetsundvikande och tidigare insikter från forskare, kommer här några råd kring hur man kan skapa en långvarigt hållbar nyhetsrutin.
Läste vid frukostbordet
Tidigare var nyhetskonsumtionen mer tids- och platsbunden. Morgontidningen lästes vid frukostbordet, Aktuellt såg man på SVT klockan nio. I dagens läge, där nyhetsappar och sociala medier-flöden uppdateras kontinuerligt under dagen, blir nyhetskonsumtionen allt som oftast sporadisk och kortvarig vilket bidrar till nyhetströtthet. När nyhetskonsumtionen var mer kopplad till specifika tider och punkter så hjälpte detta människor att skapa en daglig rutin vilket studier visar är särskild viktig för att skapa en hållbar nyhetskonsumtion. Ett råd är därför att bestämma en tid på dagen då man konsumerar nyheter fokuserat. Det behöver inte vara särskilt länge, det viktiga är att bygga upp en struktur och rutin.
Vi lever i dag i en informationsmiljö präglad av osäkerhet, där nyheter från trovärdiga källor delar plats med halvsanningar eller ren desinformation. I en sådan miljö kan ansträngningen att både sålla och faktagranska informationsflödet bli alltför mentalt påfrestande och man väljer i stället att avstå nyheter.
Ett råd är därför att välja en eller två trovärdiga nyhetskällor med hög journalistisk kvalitet och hålla sig till dessa. Vilka nyhetskällor man väljer är upp till var och en, men forskningen visar att etablerade medier, såsom morgontidningar och public service-medier, bidrar till mer kunskap och mindre missuppfattningar om politik och aktuella händelser. Att huvudsakligen konsumera nyheter via sociala medier rekommenderas däremot inte. Algoritmernas fokus på innehåll som skapar engagemang tenderar att prioritera sensationalistiska och negativa nyheter. Följaktligen har det visat sig att sociala medier inte bidrar till mer kunskap om aktuella samhällsfrågor samtidigt som det riskerar att öka nyhetströttheten.
Risken finns då att en allmän känsla av cynism och maktlöshet infinner sig med konsekvensen att man fjärmar sig från nyheterna
Nyhetsflödet kan också bidra till en överdriven nedstämdhet över världsläget, att samhället är alltför komplex för att kunna påverka, eller svårigheter att förstå andras ståndpunkter. Risken finns då att en allmän känsla av cynism och maktlöshet infinner sig med konsekvensen att man fjärmar sig från nyheterna. En god idé är därför att diskutera nyheter med andra, vilket har visat sig bidra till mer kunskap om sakfrågor, högre upplevd förmåga av att man kan påverka samhället, och fördjupad förståelse för oliktänkande. Att diskutera nyheter kan också bidra till att hjälpa dem som sällan tar del av dessa att hålla sig uppdaterade om aktuella händelser. Genom att diskutera nyheter kan vi därför hjälpa varandra att hålla oss uppdaterade, även när vi behöver en paus från nyhetsflödet.
Sammanfattningsvis så är det inte konstigt om människor känner en nyhetströtthet i ett ständigt flöde av nyheter och ibland kan det behövas en paus. Samtidigt så är det viktigt – inte minst ur ett demokratiskt perspektiv – att hålla sig informerad. Då är det bra att forskning visar att det finns strategier för att både minska nyhetströttheten och att hålla sig informerad.
Erik Espeland, doktorand Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik, medier- och kommunikation (JMG)