Ratko Mladic har beskrivits som en av historiens värsta krigsförbrytare.
Men när den nyss avlidne tidigare generalen begravs i morgon, måndag, väntas tiotusentals serber delta, och i Serbien hyllas Mladic som en hjälte.
Ratko Mladic har beskrivits som en av historiens värsta krigsförbrytare.
Men när den nyss avlidne tidigare generalen begravs i morgon, måndag, väntas tiotusentals serber delta, och i Serbien hyllas Mladic som en hjälte.
När Ratko Mladic greps den 26 maj år 2011 bodde han hos släktingar i en by i norra Serbien. Insatsen involverade över 20 svartklädda, maskerade poliser. Han gjorde inget motstånd, fördes till Belgrad och utlämnades till den Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag fem dagar senare.
Vid den tiden hade krigen på Balkan varit slut i 16 år.
Den är för sin roll i detta som Ratko Mladic, som dog den 27 augusti, 85 år gammal, blir ihågkommen.
Innan kriget hade Mladic en lång karriär som militär. Han föddes 1942 i ett Bosnien som vid den tiden tillhörde Kroatien, och tog examen från Jugoslaviens militärakademi 1965. Han gick samtidigt med i kommunistpartiet.
1991 blev han ansvarig för att slå ned självständighetsrörelsen i Kroatien. Under kriget som följde avancerade han snabbt och blev befälhavare.
I den positionen han gjorde sig skyldig till en lång rad krigsbrott, däribland massakern i Srebrenica, som har klassats som en av de grymmaste händelserna i Europa sedan andra världskriget. På några få dagar under sommaren 1995 avrättades över 8 300 muslimska män och pojkar. Deras kroppar placerades i massgravar.
Ratko Mladic åtalades för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten och dömdes mot sitt nekande sex år senare till livstids fängelse av den särskilda Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Domaren Alphons Ories kallade hans förbrytelser ”bland de mest avskyvärda brott mänskligheten skådat.”
Samma domstol dömde även politikern Radovan Karadzic. Den förre serbiska presidenten Slobodan Milosevic stod åtalad, men avled innan rättegången var avslutad.
Utöver massmorden i Srebrenica befanns Mladic skyldig bland annat till den utdragna belägringen av Sarajevo, då minst 12 000 människor dog, och för upprättandet av fångläger för civila och krigsfångar. Han kallades ”Slaktaren i Bosnien”, och drevs av en föreställning om en etnisk, serbisk stat, rensad på kroater och bosnier.
Ratko Mladic dog i fängelset i Haag i sviterna av en hjärtattack. Men i hans hemland delar inte alla uppfattning om honom som en krigsförbrytare, där ses han tvärtom av många som en nationalhjälte och som en man som försvarade serbernas existens.
När hans kropp i onsdags fördes från Nederländerna till Belgrad skedde det i en kista insvept i den serbiska flaggan. Vägen från flygplatsen till militärsjukhuset kantades av folk som hälsade poliseskorten med skyltar som ”tack, generalen!” och ”hjältar dör inte”.
När Ratko Mladic nu begravs väntas tiotusentals människor vilja hedra den kontroversielle generalen, som på måndag först ligger på lit de parade och sedan jordfästs. Han ska vila bredvid sin dotter, som avled 1994.
Mladic ges ingen formell statsbegravning, ett beslut som president Aleksandar Vucic överlät till Mladics familj att fatta.
Det betyder att inga regeringsföreträdare eller militärer deltar i ceremonierna, som inte heller bekostas av staten utan av en förening för pensionerade generaler. Staten har däremot flera gånger ersatt Mladics familj för kostnader och resor bland annat till Haag. Serbien försökte också upprepade gånger förgäves att få Mladic utlämnad från Haag.
Nu varnar president Aleksandar Vučić för att uppslutningen på måndagen gör det svårt att upprätthålla ordning och säkerhet.
Upplösningen av Jugoslavien präglades av en rad väpnade konflikter under 1990-talets första hälft.
Kriget i Bosnien-Hercegovina pågick 1992-1995 och föregicks av det kroatiska självständighetskriget.
Över 60 000 människor dödades, varav ungefär hälften var civila.
Styrkor i Bosnien och Hercegovina stod mot serbiska separatister, som inte accepterade resultatet av den folkomröstning om självständighet som hållit 1992.
Kriget var utdraget och mycket våldsamt; belägringen och terrorbombningen av Sarajevo pågick under fyra år och är den längsta i modern tid.
Bosnienkriget fick ett formellt slut i december 1995, i samband med undertecknandet av Daytonavtalet. Det innebar emellertid inget slut på spänningar eller orolighet på västra Balkan.
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien upprättades av FN:s säkerhetsråd i Haag 1993 med uppgift att utreda och åtala misstänkta krigsförbrytare från det före detta Jugoslavien.
Det är också ett tecken på att de starka reaktionerna på Ratko Mladics bortgång handlar om mer än en enskild person: Mladic har kommit att bli en symbol för ett polariserat land, där en del av befolkningen är västtillvänd och EU-vänlig, medan andra anser att Serbien straffats alltför hårt och orättvist för kriget på 1990-talet.
Till skillnad från övriga länder på västra Balkan finns en betydande skepsis mot EU i Serbien.
Glorifieringen av Ratko Mladic är oväntad, menar en rad människorättsexperter. Hans roll har systematiskt förvrängts och förskönats under lång tid, säger till exempel Jasmina Lazovic, chef för Humanitarian law center i Belgrad, till Deutsche Welle. Ex-generalens anhängare visar liten hänsyn till de tusentals civila offren för de grova brott som begicks under kriget.
Det tillhör ett narrativ där Serbien beskrivs som försmått och missförstått; en historieskrivning som delas delvis även av presidenten, som anklagat krigsförbrytartribunalen och västvärlden för att förringa serbernas lidande och direkt ha orsakat Mladics död.
Hyllningarna av den förre generalen har lett till starka reaktioner även inom EU. Serbien är sedan 2012 är kandidatland till unionen, men Marta Kos, EU-kommissionär för unionens utvidgning, ställde in en planerad resa till Belgrad till följd av reaktionerna på Mladics död.
– Förhärligande av krigsförbrytare är inte förenligt med europeiska värderingar. Detta har inget utrymme varken i EU:s medlemsländer eller i kandidatländer, och jag hoppas att regeringen i Belgrad är medveten om detta, sade hon i ett uttalande.