JÖNKÖPING. I nästan hela sitt liv har Stella bott bland gifterna.
Nu vädjar tolvåringen till politikerna i ett öppet brev:
– Jag vill att vi ska kunna flytta härifrån.
Rösten är låg, men bestämd. Blicken viker inte undan för en sekund.
Stella Swahn sitter uppkrupen i den stora blå soffan i vardagsrummet med pappa Oscar, 42.
Hon var bara ett år när de flyttade in i huset i Mariebo i november 2013.
Då visste redan tre av grannarna att marken under husen i kvarteret var svårt förorenat av läckande kemikalier från kemtvätten Färgaren som lades ner 1975. Gifterna hade spridits från kemtvätten genom sprickberget till deras tomter.
Stella, 12, skrev till politikerna: ”Jag vill flytta”
1:33
Först i maj 2015 fick Oscars familj beskedet. Inte av några myndigheter, utan av sin närmaste granne.
Nu har det gått drygt elva år.
Under tre år var Stella och resten av familjen evakuerad för att marken skulle saneras.
Men saneringen gjordes aldrig.
I stället tvingades familjen flytta tillbaka till huset för några månader sedan.
Nu är det tänkt att marken ska saneras – trots att familjen bor i huset.
Under saneringen kommer trycket under sprickberget att öka. Några garantier för att gifterna inte ska spridas till familjens hem finns inte.
Stella vrider sina händer om varandra. Är allvarlig.
– Jag är inte säker på om vattnet kommer att bli förorenat. Men det känns lite konstigt, att det finns gifter runt om vårt hus.
Just nu står en vattenkran i källaren och rinner. Dygnet runt. Året runt.
Stängs den av stiger halterna av gifter i dricksvattnet.
I vattnet har man vid tester hittat tetrakloreten, trikloreten, dikloreten och vinylklorid. Alla påverkar människans hälsa, tre av dem kan orsaka cancer.
Är du rädd för vad som ska hända om någon råkar stänga av kranen?
– Jag hoppas ju att det fortsätter rinna i kranen, för det kanske inte slutar jättebra annars.
Samma dag som Stella skickade sitt mejl till kommunen, skickade även hennes pappa Oscar och hans fru ett mejl. Liksom grannen Jonathan Ohlin och hans fru.
I förra veckan lade Kristdemokraterna för fjärde gången ett förslag om att tomterna på Mariebo skulle köpas ut. Det förslaget antogs inte den här gången heller.
I stället bifölls Moderaternas överraskande förslag om att saken ska utredas – efter valet. Något Oscar fick veta på omvägar. Han har inget hopp om lösning och menar att alla berörda myndigheter har visat att de är emot ett utköp av familjernas fastigheter.
– Men det är våra liv det handlar om, säger han.
– Det jag blev mest förvånad över är att Moderaternas förslag klubbades igenom så snabbt och att de andra partierna höll med. Då förstod vi att det var planerat sedan innan. Jag tänker att det är extrem tajmning att ta det precis inför valet.
Han har svårt att se att inte FN:s barnkonvention gäller inom Sveriges gränser.
– För alla beslut som rör barn gäller ju barnkonventionen, att man ska se till barnens bästa. Länsstyrelsens jurist säger att de inte tagit med barnen i beräkningen när de sa att vi skulle flytta tillbaka.
Det har nu gått ett par veckor sedan Stella satte sig ner och skrev ett brev till Jönköpings politiker. Hon skickade det tre dagar innan kommunstyrelsen hade sitt möte.
Där skrev hon:
”Mina föräldrar säger att jag inte behöver oroa mig men att vi är fast här i de här huset känns inte så bra. Jag vill att vi ska kunna flytta härifrån. Jag undrar, om ni var i den här situationen hur hade ni velat att andra hjälpte er då?”
Fick du någon reaktion från kommunen eller kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg?
– Jag tänkte att de kanske skulle … ett barn liksom berättar hur det känns … för mig. Då tänkte jag att de kanske kommer att tänka på ett annat sätt.
– Mona [Forsberg, kommunstyrelsens ordförande] hade inte några kommentarer till det jag skrev. Jag fick liksom inget utöver det. Det är lite konstigt.
Om du fick säga något till politikerna, vad skulle du säga då?
– Om ni var i den här situationen, hur hade ni velat att andra personer skulle ha hjälpt er då?
På kvällen, när det är dags att sova, kommer tankarna på gifterna i marken vid huset. Och att de inte kan flytta.
– Jag undrar ibland hur det skulle se ut. Om det här huset inte hade några gifter eller om vi inte var i den här situationen. Det är ett jättefint hus och så, men det är inte liksom... det är inte jättebra om det finns gifter överallt. Det blir bättre om vi kan flytta härifrån, säger Stella.
– Det är vårt hus som vi har levt i. Men det är vårt hus som också har gifter som vi har levt i.
Tjänstgörande redaktörer: Sebastian Laneby, Sandra Christensen och Mattias Kling Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker Stf ansvariga utgivare: Karin Schmidt, Eric Rosén och Magnus Herbertsson Redaktionschef: Karin Schmidt