”Jag skulle förstås önska att utvecklingen av vårdförmedlingen kunde gå snabbare”, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) i en kommentar.
Hon framhåller att regeringen har lagt 25 miljarder, utöver vårdförmedlingen, på att korta köerna.
Dåvarande sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD) beskrev 2022 satsningen som banbrytande och ett sätt att ge patienter som väntat längre än vad vårdgarantin kräver vård i andra regioner. Då sades den kunna dra i gång 2023, men det blev 2025.
Nu kan regionerna söka efter vårdgivare på andra håll när de själva inte kan ge vård inom lagstadgad tid. Det går att söka efter kapacitet främst för operationer för gråstarr, ljumskbråck och knäproteser, i det som kallas vårdförmedlingstjänsten.
Vet inte
På TT:s fråga om någon patient fått vård hittills genom förmedlingen svarar E-hälsomyndigheten att den används i alla 21 regioner.
”Men eftersom det är en söktjänst kan E-hälsomyndigheten inte följa upp och kvantifiera hur många patienter som förmedlas” skriver myndigheten i ett mejl.
TT har frågat tre regioner – Norrbotten, Västra Götaland och Örebro – om tjänsten kunnat ge patienter snabbare vård i annan region.
Region Örebro uppger att de inte använder vårdförmedlingstjänsten.
Region Västra Götaland meddelar att den används när regionen inte redan har avtal med kliniker utanför regionen, men kan inte svara på om någon patients väntan har blivit kortare via tjänsten.
I Norrbotten används tjänsten, men ”i liten utsträckning”.
– Problemet med tjänsten är att det är frivilligt för alla regioner att lägga in sina (befintliga) avtal. Då blir det inte så användbart, säger Pia Krutrök på vårdgarantienheten i Norrbotten.
Men hon, liksom kollegor i Örebro och Västra Götaland, bedömer att vårdförmedlingen kan göra nytta, när den byggts ut.
Skepsis hos SKR
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är skeptiskt inställd till regeringens vårdförmedling. Regionerna har redan personal som letar vårdgivare på annat håll när de inte kan ge vård inom vårdgarantins gränser, enligt SKR.
”Så regionerna har alltjämt svårt att helt se vilken roll en nationell förmedling skulle ta”, skriver Johan Kaarme, direktör för avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Ett problem för patienter som vill göra ett ingrepp i en annan region är bristande information eller stöd. En del regioner vill att patienterna ska ligga ute med resekostnader och få ersättning i efterhand. Det kan göra att patienter tackar nej.
Hittills är det bara vårdpersonal som kan söka i vårdförmedlingstjänsten. På sikt vill sjukvårdsminister Elisabet Lann att även patienter ska kunna göra det.