Saker jag inte visste något om
Hundar med människonamn, t.ex. Ronja. Strandskyddsjurister. Barnmat på svinblod,öl och späck. Allemansrätten. Ta en fryst älgklump och kalla den tjälknöl. Skomakarlåda. Blek skinksås. Äta 25 kg godis om året med världens friskaste emalj, så slät att den reflekterar ljus. Gräddfilskrossad potatis. Sje-ljud. Tage Danielsson. Stuvade makaroner. Snoddas. Fred sen 1809. Vira blåtira. På spåret, Melodikrysset. Kasta inte ut barnet med badvattnet. Konflikträdsla, TILLTRO TILL MYNDIGHETER, Gösta Ekman den äldre. Ateism. Präster som sjunger Pippi i kyrkan. Att resa mot varmare breddgrader och hoppas att det är dåligt väder här hemma i Sverige, sopsortering, kölappar, BRF-bråk om olovliga ingrepp i bärande väggar som hamnar hos Bolagsverket. Peter Siepens pyttesmå shorts.
Stanna hungrig på rummet när kompisen går och äter middag och sen ljuga om det hemma.
Vad jag kände till
Gult elektriskt ljus. Misstänksamhet mot kranvatten. Diamant i aska. Kokhett te. Söta bullar med gult i mitten. Gråa, fluffiga tofflor till gästerna. Gaspannor, varmvattenberedare. Persilja till allt. Grannen med måttbandet runt halsen. Graffiti: legia fans. Bakelser med vallmofrön som kokats med honung och kanderade apelsinskal. Serieboksbibel. Jungfru Maria. Czterej pancerni i pies. Tymbark. Herregud, Tymbark med äpple och mynta. Eller körsbärssmak. Nä förresten, inte körsbärssmak.
Nån nära sörjande ger mig en leksakspanda.
Den här kan du krama när din pappa slår dig.
Min pappa slår inte mig.
Mamma tar pandan, lägger den i källaren.
Det är kallt i källaren.
Ibland går jag ner till pandan för att trösta den.
Exodus diaspora exodus
Nordens Venedig, hit kommer filosofer för att dö
René Descartes tömdes på blod, trillade av pinn
Nå, en tundra, sen en annan
Vi flyttar hit efter folkrepublikens fall
Emballerar
bestick och bordsböner
i bubbelplast
och pressar in en trabbie
intill vakuumpackad rågsoppa
Jag skrapar fläsket på intryck och kärnar det som smör
Inga mjölkbarer här
Snor
I klassen blir jag vän med två flickor. En är från Japan, en är fransk från Poitiers. Hon franska säger ”Poitiers” som om det var ett guldmynt i munnen. För att fira mångfalden anordnar klassläraren först en ”Japandag” och sen en ”Frankrikedag”, vi klipper flaggor av dyrt, tjockt papper från frökens låsta skåp. Det är för att vi inte ska bli rasister. Nyckeln till skåpet bär hon i en nyckelring med en akrylapa. Jag väntar och väntar men det kommer ingen speciell dag för mitt hemland, Sovjets ytterkant.
– Ni bor ändå bara i halmhyddor, säger en flicka som äter sitt eget snor. Hon kallar mig Tjernobylbarn, tror hon menar ett sånt på burk.
De missar mitt föredrag om mjölkbarer.
Fotnot: Joanna Góreckas ”Öst. En ätkrönika” utkommer i september på Natur & Kultur. Hon kommer även till GP:s monter under Bokmässan.