Publicerad 2026-06-25 18.28
Stormar, översvämningar och brist på dricksvatten.
Klimatförändringarna är inte längre något avlägset hot.
Generationen som ärvt krisen går nu mot sitt första val.
KARESUANDO. Kalfjället växer igen framför samernas ögon.
Bara renarna håller fjällen hjälpligt öppna.
– Det är kört, säger Ayla Nutti, 21.
Tvärs över vägen, på grannens tomt, stiger den ljusgrå röken upp från en träkåta.
Utanför kåtan börjar snön redan nu i mars att sjunka ihop, en månad tidigare än normalt.
– Det är snöns konsistens som avgör, inflikar Aylas pappa Per Olof Nutti, ordförande i Sveriges nordligaste sameby, Könkämä.
– Är det grynigt, seanas som vi säger, är det som grovsalt. Det är idealiskt inom renskötseln och så har det varit hela den här vintern. En sådan här vinter har vi inte haft sedan 1980–1990-talet.
Inne i kåtan röks renkött. Åtta stora köttstycken hänger upphängda i taket över elden.
När de är färdigrökta ska renköttet torkas och beredas i olika omgångar och saltas på olika sätt.
Just detta kött ska bli suovas.
Röken från björkveden sticker rejält i ögonen. Den här kåtan är inget för allergiker.
Ayla Nutti, 21, är hemma från Samiska högskolan i norska Finnmarken. Den har studenter från hela Sápmi och ligger 14 mil norrut.
– Jag läser en rennäringsbachelor på tre år, säger hon.
Annars upptar ungdomsrådet i Sametinget det mesta av Aylas tankar. Där har hon suttit sedan i november förra året.
Och bland hennes hjärtefrågor, som det samiska språket och renskötsel, finns en ny ödesfråga:
– Det som sätts på mest fokus på nu är klimatet. Jättemycket.
Riksdagsvalet i höst har hon inte hunnit tänka på så mycket.
– Det är ju lite tid kvar, eller hur? Men det är ju lite mäktigt att tänka att ens röst har så stor betydelse.
Hon säger att hon tänker på vilka partier i riksdagsvalet som kommer att låta samerna få leva som de gör i dag.
– Tänker partierna överhuvudtaget någonting stort om klimatet? Klimatfrågan är ganska osynlig nu.
Ayla säger att hon märker av klimatförändringarna varje dag. På vintern handlar det bland annat om att renarna har svårt att hitta föda under isen som täcker marken. Man tvingas importera foder från Finland, som ska likna renlavar.
– Klimatförändringar påverkar oss alla, inte bara urfolk och samer i renskötsel. Det påverkar er som bor i städer också. Det är bara kanske inte lika lätt att se.
Hon tycker att klimatfrågan är lika relevant i dag, trots att ”Gretaeffekten” verkar ha avtagit.
– Klimatfrågan försvann aldrig för oss här. Om de som sitter i regeringen nu i Sverige hade bjudit in Sametinget för att tala om klimatfrågor och frågat oss om våra perspektiv på saken, hur vi upplever det, hade de säkert fått en annan bild. Eller börjat tänka på ett annat sätt. Men jag har hopp.
Nu när våren kommer tidigare måste familjen förbereda sig för flytten av renarna till fjällen tidigare. De ska västerut till norska kusten inför sommaren.
De ser hur växtligheten breder ut sig på kalfjället, men renarna hjälper till att motverka utbredningen, visar forskning.
Satsningar som ska motverka klimatförändringar, som vindkraftsparker, är inte enbart av godo, menar Ayla.
– Det är lite knepigt med de här vindparkerna, de är gigantiska. På vintern fryser det och isbitar formas och kastas runt. Och för att sätta upp vindkraftverken görs det nya vägar på mark där renarna vanligtvis betar. Det förhindrar en flyttväg som de redan har och använder aktivt, säger hon.
Hon tror att allt det lilla som alla gör hjälper, som att panta flaskor och källsortera. ”Men det hjälper väl inte om resten av världen inte gör det.”
– Det känns som att klimatförändringarna har gått för långt för att stoppa. Man känner lite hopplöshet.
Per Olof försvinner iväg, han ska med ett flyg till Bryssel för att ta emot ett pris.
Ayla tar sig också ut ur kåtan och traskar tillbaka över vägen till familjens hus. På ett av uthusen sitter några renskinn uppspända för att torka. På ena gaveln ett par till.
Vid tröskeln till den ena dörren vilar en blodpöl och inne i uthuset ligger flera renfällar staplade på övervåningen i väntan på användning.
Ayla bjuder på kaffe inne i boningshuset, färdigkokt i termos. Själv flyttade hon hemifrån för bara några månader sedan. Nu delar hon bostad med en av sina fem bröder, några kvarter bort.
Hon vill skicka en hälsning till dagens politiker:
– Man måste faktiskt påminna damerna och gubbarna i riksdagen om att de kommer inte att sitta med makten för evigt.
– Ta hänsyn till framtiden när ni bestämmer. Vi unga måste ju ta hand om den där shiten som de gör nu. Det hade varit kul om allt inte skulle vara helt förstört.
Professorn: De unga måste vakna
Klimatförändringarna går snabbast vid polerna – och allra snabbast i Arktis.
– När det börjar hända saker så förstärks de för att man har stora landmassor där, säger Gunhild Rosqvist.
Hon är professor i geografi vid Stockholms universitet och förklarar att det handlar om förstärkningsmekanismer som är tydliga just i Arktis, som norra Sverige är en del av.
– Om man ändrar på någonting, till exempel att snösäsongen blir kortare, blir det barmark tidigt. Då tar marken upp värmen och det blir ännu varmare. Arktis är ju ett hav som är omgivet av stora landmassor. I Antarktis, vid sydpolen, är det annorlunda. En stor kontinent ligger runt sydpolen – och en stor inlandsis.
Hon säger att experter och forskare är oroliga för att den stora inlandsisen smälter.
Då stiger havsnivån, speciellt här uppe hos oss på norra halvklotet. När havsisen försvinner och det blir öppet hav i stället, tar havet upp mycket mer värme – och då förstärks klimatförändringarna. Därför blir det varmare vid polerna.
Hon säger att om hela inlandsisen i Antarktis, som är flera kilometer tjock, smälter kommer havsnivåerna att stiga med 60 meter. Och det får större effekt på norra halvklotet, eftersom jorden inte är helt runt.
– Det är ett scenario som inte bara får hända. Men på Grönland, i Arktis, ligger en is som är mer känslig för smältning. Det finns en massa indikationer på att det smälter av mycket där. Då höjs havsnivåerna sex–sju meter globalt.
Redan nu bidrar världens smältande bergsglaciärer mest till havsnivåhöjningen.
– Nivån har inte ens stigit en meter och ändå är det så stora problem nu. Det går fort och eftersom vi inte gör så mycket åt klimatet tror man att många glaciärer kommer att smälta bort. Det är lite för sent att ändra det nu och då stiger havsnivån.
I norra Sverige påverkar den globala uppvärmningen både temperatur och nederbörd, säger Gunhild Rosqvist.
– Vi ser redan i dag att uppvärmningen har lett till att temperaturen passerar noll grader oftare under vintern och att det då regnar istället. Det ställer till det för natur och människor.
– Framför allt är det problematiskt för renskötseln. När inte renarna kommer åt sin mat påverkas hela ekosystem. Än så länge har temperaturökningen orsakat störst problem. Det har ju också blivit värmeböljor där under somrarna, som inte har hänt så ofta tidigare.
Hon säger att det forskats en del om norra Sverige och att det redan syns, jämfört med för 60 år sedan, klimatförändringar.
– De har redan börjat. Det är inte så att de ska komma sen. Vill man vara alarmist och tar värstingscenariot kan det blir 8,5 grader varmare. Om utsläppskurvorna planar ut kan det bli sex grader varmare.
– Det är de unga som måste vakna och ifrågasätta: ”Vad håller vi på med?”.