Radbrytning mellan varje mening. Tre exempel i varje uppräkning. Ett hällregn av adjektiv och adverb – och många tankstreck. Det här AI-genererade (eller AI-inspirerade) sättet att skriva kallas ofta för ”broetry”, eller broesi, skriver Språktidningens Anders Svensson.
Den kallas ofta broetry.
Den där nonchalanta stilen brorsor av alla kön emellan.
Det är många korta meningar.
Med ny rad nästan efter varje.
Kortradernas broesi. En poesi för den som inte kan rimma men vill få andra att skrolla.
Så här ser det ofta ut. I synnerhet på mellanchefsankdammen Linkedin. (Ja, jag har också ett konto.)
Strunta i textbindningen. In med någon emoji bara. Och så en formulering i stil med ”Det här är inte bara middag, det är en kväll att längta efter”. Som det hette efter att den lokala pizzerian manglat marknadsföringen genom en chattrobot och bjöd in till en ”ny kvällsupplevelse” med samma habila pizzor som förr.
Broesi är inget nytt fenomen. ”Brand högg rätt / därför kan tyda”, ristade Brand – som i konsultrepubliken Linkedinistan naturligtvis skulle ha bräkt fram sitt namn som Bräänd (varumärke på svengelska ju!) – på 1000-talet på en runsten som nu står på kyrkogården i öländska Gårdby.
AI-ålderns stenhuggarstil har vissa kännetecken. Ett är störtskuren av tankstreck. Enligt en rapport från AI-pulsen ökade mängden tankstreck i svenska platsannonser med 847 procent mellan november 2021 och april 2026. Ett annat är treenigheten i uppräkningar. Den nya AI-broesin är (enligt ”det är inte bara x, det är y”-mönstret) inte bara tråkig. Den är tråkig, trist och långrandig. Ytterligare ett särdrag är hällregnet av adjektiv och adverb. Det är i sig inte så märkligt. AI saknar fantasi och skriver bara som andra redan gjort. Därför är broesin rik på inställsamhet och fattig på språkliga bilder.
Men det kanske främsta kännetecknet är vagheten och tondövheten. Kvarterspizzerian utlovade ”noggrant utvalda drycker som lyfter varje rätt” – självklart utan någon som helst konkretisering av vad som skulle hamna i glaset. Pekoralpartyt fullbordades med det genomgeneriska ”en oförglömlig matupplevelse där varje tugga berättar en historia” – som om fett, kolhydrater och burkchampinjoner skulle kunna stämma upp i skönsång.
Det är i sig inget fel på treenigheten eller tankstrecken. Alla är utmärkta verktyg. Därför häpnar jag över förståsigpåare som avråder från dessa grepp enbart för att det skulle påminna om AI. Om inget annat står mellan skribenten och broesins avgrund har texten större bekymmer än så.
Det talas i dag om hur AI-slop – just den här typen av felfria men själlösa texter genererade av chattbottar – översvämmar tillvaron. Men som vissa broeter formulerar sig befarar jag snarare att vi redan klivit in i människosloppens era.
Frågor om språket
Kugga är ett verb som är i förändring
Jag ser att ordet kugga har fått en ny betydelse. Man säger att den som inte klarar sitt körkortsprov kuggar. Förut blev den som inte klarade sitt prov kuggad, och jag trodde att det var trafikinspektören som kuggade. Hur är det?
Lisbeth
Svar: Det var en intressant spaning. Jag ser i en databas över tidningsspråk att verbet kugga i dag ofta används i betydelsen ”misslyckas (på)”, snarare än i betydelsen ”underkänna (någon)”. Samtidigt är det bara den senare betydelsen som tas upp i exempelvis Svensk ordbok. Det tyder på att vi kan ha hittat en betydelseutveckling som pågår just nu.
Det är samma händelse som beskrivs i båda varianterna: en elev (eller motsvarande) har avlagt ett prov och fått ett underkänt resultat. Men är det eleven som kuggar provet, eller testledaren som kuggar eleven?
Jag har tittat igenom några hundra språkbruksexempel i tidningsdatabasen, från 1980-talet och framåt. Det äldsta exemplet jag har hittat där kugga används i betydelsen ”misslyckas” är från 1998, där Aftonbladet skrev om en bilskola som erbjuder en garanti: ”Kuggar du uppkörningen trots skolans godkännande bjuder de på lektioner fram till nästa uppkörning”. Under 00-talet dyker det sedan upp åtminstone ett par exempel per år, och med tiden verkar det bli allt vanligare.
När jag undersöker hur verbet kugga har använts de senaste tre månaderna hittar jag tjugo unika exempel på betydelsen ”misslyckas” och bara två unika exempel på betydelsen ”underkänna”.
Linnea Hanell
Ursprunget till språkförbistring
Visst finns inte ordet språkförbristning? Det ska väl vara språkförbistring? Jag har både hört och sett det föregående.
Stefan
Svar: Du har helt rätt i att det heter språkförbistring. Det har inget med verbet brista att göra, utan kommer av det äldre verbet förbistra med betydelsen ”förvirra”, som i sin tur kommer av lågtyskans vorbisteren, som betyder ”komma vilse, föra vilse”.
Gabriella Sandström
Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också en språkfråga? Hitta svaret i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se