Uppgifter om Rysslandskopplingar till SD-paret i riksdagen och regeringen har väckt starka reaktioner, medan partiet betonar att båda genomgått säkerhetsprövningar. Men sådana är det arbetsgivaren själv som står för.
– Kopplingar till främmande makt kan vara en sårbarhet som är lämpliga att ta upp, säger Gabriel Wernstedt på Säpo.
Expo avslöjade i torsdags kväll att en SD-tjänsteman i riksdagen ska ha kopplingar till pro-ryska nätverk och propagandaspridning. Hon är sin tur sambo med Gustav Gellerbrant, SD:s ledande förhandlare i Regeringskansliet tillika partiordförande Jimmie Åkessons företrädare i samordningskansliet på statsrådsberedningen.
Ärendet har väckt oro och protester inte minst bland oppositionen, men även en del bland SD:s samarbetspartier i regeringen. Från SD:s håll har man uppgett att både kvinnan och hennes sambo har genomgått säkerhetsprövningar.
Gustav Gellerbrant kommenterade saken på Facebook på söndagsmorgonen. Han skriver att han i säkerhetssamtal på Regeringskansliet fått frågor om familj och närstående och att han då varit transparent och ingående. ”Det finns skäl att inte i övrigt utveckla resonemang som rör Regeringskansliets säkerhetsarbete. Inte heller jag har full insyn i det”, skriver Gellerbrant.
DN har frågat riksdagspartierna, Regeringskansliet och riksdagen om deras respektive säkerhetsprövningar, men hittills bara fått svar från MP och M. SD hänvisar till just Regeringskansliet.
”Regeringskansliets säkerhetsenhet var några av de första man kontaktade efter att detta blev känt för oss, det vill säga dagar innan Expos publicering. Nya samtal har genomförts sedan dess”, skriver SD:s pressavdelning.
Gellerbrant har, enligt partiet, uppgett att han har varit transparent i de säkerhetssamtal som skett inom ramen för Regeringskansliets säkerhetsprövning. ”Om det finns några skäl för oss som arbetsgivare att agera på ett annat sätt, så är vi övertygade om att man hade flaggat upp detta för oss.”
Från Regeringskansliet skriver presstjänsten att alla anställda genomgår säkerhetsprövning och att merparten är inplacerade i säkerhetsklass. ”Vi går inte närmare in på vilka befattningar som är inplacerade i säkerhetsklass.”
Miljöpartiet skriver att alla på partiets riksdagskansli måste genomgå säkerhetsprövningar och att det är partiet självt som genomför dem med stöd av Säpos vägledning kring personalsäkerhet. Privatlivet i form av som dejtingappar, föreningsengagemang och liknande ingår i samtalen som sker årligen.
En säkerhetsprövning är kort sagt ett samtal mellan en verksamhet och en person som man överväger att anställa för en tjänst som har säkerhetsklass. Vad som prövas är personens lämplighet, i grunden baserat på vad som står skrivet i säkerhetsskyddslagen.
– Det man tittar på är vilka möjliga sårbarheter som finns, om det finns hotbilder kopplade till en person, om personen har med sig något som skulle kunna innebära en säkerhetsrisk framöver. Normalt ska inte bara de egna sårbarheterna ingå, som problem med ekonomi eller alkohol, utan också personer i den absoluta närheten, säger Säkerhetspolisens pressekreterare Gabriel Wernstedt.
I säkerhetsprövningen granskas också saker som betyg, intyg, referenser och bolagsengagemang. På verksamhetens begäran och med personens godkännande gör Säpo även en kontroll av personen, i första hand uppgifter från misstanke- och belastningsregistret.
Moderaterna svarar i allt väsentligt likadant som MP, och poängterar att också praktikanter på riksdagskansliet omfattas. Exakt vad av privatlivet som ingår i deras säkerhetsprövningar vill de inte kommentera, men partiet påpekar i vart fall att det i enlighet med säkerhetsskyddslagen är Riksdagsförvaltningen som gör den slutliga bedömningen.
Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu säger också att alla deras anställda genomgår säkerhetsprövning, också när de byter tjänst internt och att partiet ”har kontinuerlig dialog med riksdagens säkerhetsavdelning kring frågor som rör både intern säkerhet och förändringar i omvärlden”. Själva samtalet genomförs av säkerhets- och beredskapschef i dialog med HR-chef och rekryterande chef.
– Grundansvaret ligger hos den anställande verksamheten, även om man anlitar en extern firma. Vår del är en liten del av säkerhetsprövningen, men det ska sägas att registerkontrollen vi gör är inget som görs vid ett tillfälle, utan den ligger löpande och är hela tiden pågående när man väl är placerad i säkerhetsklass, säger Gabriel Wernstedt på Säpo.
Det finns tre säkerhetsklasser som värderas efter i vilken utsträckning tjänsten befinner sig verksamhetens säkerhetskänsliga delar. Vilken säkerhetsklass en viss anställning har är sekretessbelagt, med reservation för att den enskilda naturligtvis får veta var den är bedömd.
Fakta.Säkerhetsklass 1, 2 och 3
● Säkerhetsklass 1: Här placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
● Säkerhetsklass 2: Här placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
● Säkerhetsklass 3: Här placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet. Här krävs inte svenskt medborgarskap för anställning vid en statlig myndighet, region eller kommun.
Källa: Säkerhetspolisen
Medan ansvaret ligger på de säkerhetskänsliga verksamheterna, både offentliga och privata, så har de alla tillsynsmyndigheter. Sedan 2018 är det inte bara Säpo och Försvarsmakten, utan ett drygt tiotal till som Transportstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Strålskyddsmyndigheten, Finansinspektionen och några länsstyrelser.
– Som tillsynsmyndighet kan vi uppvärdera säkerhetsskyddet, eller till och med rikta sanktioner mot dem som inte gjort en tillräcklig säkerhetsskyddsanalys, till exempel sådana som inte klassat sin verksamhet som så skyddsvärd som de borde gjort, säger Gabriel Wernstedt.
Tillsynen sker på alla tänkbara sätt. Dels kan tillsynsmyndigheten avisera dem i förväg eller göra dem regelbundet, eller ske på förekommen anledning och stickprov förekommer, och ibland är det verksamheten själv som ber om det. Brister har lett till ett flertal sanktionsavgifter som rört sig om miljonbelopp.
Med diverse tekniska och digitala landvinningar ökar också hotbilden på alla håll – ”Ryssland tydligt utgör det största hotet”, enligt Säpo. En vanlig bild av utvecklingen är att mindre noggranna aktörer ligger minst ett steg före den offentliga rätts- och säkerhetsapparaten.
– Säkerhetsskyddsförordningen kom ju 2018, men inom myndigheten kallar vi den fortfarande ”den nya”. Det är ganska länge sedan om man ska vara hård, fast å andra sidan har det ju gjorts flera skärpningar under de senaste åren. Bland annat har just sanktionsavgifter tillkommit, säger Gabriel Wernstedt som räknar upp fler förändringar på senare år.
– Vad gäller personalsäkerhet så har verksamheternas vägledningar ändrats på deras egen begäran, till exempel att titta på sårbarheter kopplade till främmande makt. Det kan vara en sårbarhet som är lämplig att ta upp i samband med en säkerhetsprövning.